Så trött på tågkaos

Har det varit värre än vanligt i sommar?

Som daglig tågpendlare är man luttrad, vi spelar förseningsbingo till vardags.

Spårfel, elfel, växelfel, signalfel. Obehöriga i spåret. Nedriven kontaktledning. Sen vändning, sen ankomst. Tågkö. Lokföraren sitter på ett försenat tåg. Det har brunnit i ställverket. I sommar har solkurvor gjort att tåg inte kunnat köras alls på vissa sträckor.

Det är trångt på den svenska rälsen, så ett försenat tåg orsakar ofta följdförseningar för andra tåg. Byggandet av nya stambanor borde ha börjat för länge sedan, och det var ett historiskt (och svindyrt) svek av Tidöpartierna när de skrotade de långt framskridna planerna på nya höghastighetsbanor mellan Sveriges tre storstadsregioner Stockholm, Malmö och Göteborg.

Men faktum är att de flesta förseningar beror på bristande underhåll.

Och det är något som vi skulle kunna göra något åt, här och nu.

Lyssna på yrkesfolket

En bra början är att lyssna på yrkesfolket som jobbar med underhållet, järnvägarna som gör sitt bästa för att hålla räls, växlar, signalsystem och kontaktledningar i skick.

Fackförbundet Seko och medlemmarna i Seko Infranord har larmat i åratal om ett alvarligt systemfel: Sverige har världens mest splittrade järnvägsunderhåll.

I stället för att underhållet sköts av Trafikverkets egen personal, upphandlas allt underhåll av vinstdrivande aktörer.

Detta har gjort underhållet mycket dyrare.

Dels för att upphandlingar nästan alltid överklagas. Trafikverket växer – men mest med upphandlingsjurister.

Dels för att Trafikverket är utlämnade till aktörer som själva sätter priset. I snitt blir projekten 74 procent dyrare än vad som avtalats i upphandlingen, enligt Riksrevisionen.

Nyliberal klockartro

Ett grundläggande problem med outsourcing är att upphandlingarna görs enligt en nyliberal klockartro på konkurrens som garant för kostnadseffektivitet och kvalitet. Målet är att ha så många konkurrenter som möjligt. Det har lett till den absurda situationen att italienska supermaskiner som köpts in för att göra byten av kontaktledningar mycket snabbare inte kan användas i Sverige, på grund av upphandlingssystemet. Så de ska i stället användas i Norge.

En annan konsekvens av att Trafikverket inte gör något underhåll i egen regi är, som Seko Infranord påpekar, att det inte finns någon aktör som har en övergripande koll på järnvägsanläggningens tillstånd.

Den värsta konsekvensen av det uppsplittrade och vinststyrda underhållet är risken för olyckor. Solkurvor är inte harmlösa. De kan uppstå snabbt, och orsaka urspårningar. Urspårningen utanför Borås i juni i år ledde inte till att någon tog fysisk skada, även om det är illa nog att tiotusentals resenärer drabbades av inställda tåg. Nästa gång kan olyckan vara värre.

Trafikverket har själva konstaterat att solkurvor inte uppstår på en välskött järnväg.

Ny myndighet för underhållet

Kravet från kampanjen Spårfel som Seko Infranord tagit initiativ till är enkelt och självklart: skapa en ny järnvägsmyndighet som tar över underhållet. Med egna maskiner. Och med egen personal. En sådan myndighet kan bygga upp kunskap både om järnvägsanläggningen som sådan, och om själva underhållet.

Det skulle vara att visa järnvägarna respekt. De om några ser systemfelen. Och de om några har den yrkesskicklighet som krävs för att hålla vår järnväg i gott skick. Låt dem använda den.

Lisa Pelling