Johanna Deinum

debatt Riksdagen är på väg att överlämna makt i avgörande frågor om krig och säkerhet till regeringen. Det handlar bland annat om att kunna upplåta svensk mark som bas för andra länders militära operationer. När jag mejlar politiker i frågan får jag inga svar alls, skriver Johanna Deinum.

Motionstiden för regeringens proposition 2025/26:254, Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, har obemärkt löpt ut den 15 maj 2026. Redan hösten 2025 hade den gått ut på remiss till olika myndigheter och nämnder. Sista dag att svara på remissen var den 10 januari 2026. I stort sett var det två remissinstanser som var negativa.

Jurister vid Göteborgs universitet redogjorde i januari på GU:s egen webbplats för att de i sitt remissvar hade pekat på att det är svårt att överblicka vilka befogenheter som kan komma att överlåtas, och att det finns risk att de långtgående och otydliga bemyndiganden som ges i lagförslaget inte uppfyller kraven i grundlagen. Också Svenska freds remissvar var starkt avvisande på mestadels juridiska grunder. Dessa svar uppmärksammades av få.

Riksdagen hade redan tagit beslut om utrikesutskottets säkerhetspolitiska betänkande (Betänkande 2025/26:UU6) den 22 april 2026. Under medial tystnad röstade en stor majoritet i riksdagen MOT de motioner som krävde ett lagförbud mot kärnvapen. Dessutom röstade riksdagen nej till att närma sig FN:s avtal om förbud mot kärnvapen, TPNW. Inget av detta uppmärksammades av de stora tidningarna. Vet ledamöterna vad kärnvapen på svensk mark kan betyda för vår säkerhet?

Handlar om svensk säkerhet

Sedan kom en bra artikel i Tidningen Syre. Ödesdigert regeringsbeslut på väg att drivas igenom. Åtta personer från fredsorganisationen Bottna för fred påpekade att det inte räcker med att vi ska ha 17 amerikanska baser på svensk mark, enligt DCA-avtalet, vi ska också upplåta vårt territorium åt de övriga Natoländernas militära verksamheter.

Då beslutade jag att man borde kunna ta kontakt själv med våra riksdagsledamöter och den 11:e maj mejlade jag separata brev till 73 ledamöter, alla i försvarsutskottet och de viktigaste personerna i alla partier. Det handlar ju inte bara om juridik, det handlar om i högsta grad om svensk säkerhet. Det handlar också om att inte få kärnvapen på vår mark.

Jag har inte fått ett enda svar eller en enda reaktion.

Om inte en vanlig medborgare kan nå ut till riksdagens ledamöter kan vi då tala om demokrati? Varför har de e-post om inte någon svarar, om inte annat så av artighet? Finns det en spärr i systemet, på samma sett som AI censurerar vissa ämnen?

Brevet till riksdagens ledamöter

Brådskande angående Prop. 2025/26:254 – Värna svensk suveränitet och säkerhet

Jag skriver till er med anledning av regeringens proposition 2025/26:254, Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, det ni skall rösta om den 15:e juni,

Detta lagförslag innebär en historisk och riskfylld kursändring. Att ge regeringen mandat att tillåta främmande makt att använda svenskt territorium som bas för militära operationer mot andra stater – utan att Sverige är angripet och utan riksdagens direkta medverkan i varje beslut – är att spela med landets existens som insats och åsidosätta demokratin, i praktiken.

Genom att acceptera detta förslag riskerar ni att:

1. Göra Sverige till en primär måltavla: Installationer på svensk mark som används för anfall mot kärnvapenmakter gör oss till prioriterade mål för vedergällning, eller för en preventiv varningsattack, kanske med kärnvapen. Som Gudrun Persson, FOI, sade i Aktuellt till programledaren för några månader sedan, ungefär: ”självklart är Ryssland livrädda för väst”.

2. Överlämna krigsmakten till andra: Beslut om krig och fred bör vara riksdagens mest heliga ansvar, det skall inte kunna delegeras till regeringen eller till och med utländska befälhavare.

3. Ignorera civilbefolkningens säkerhet: Risken för en massiv eskalering som påverkar våra livsbetingelser i generationer är reell. Bara för att vi aldrig har haft ett kärnvapenkrig är inte risken 0 % (reptilhjärnan). Är risken 0,001 % eller 25 %? Vem vet? Ingen vet. Vilken risk accepterar ni? Kan man vara säker på att hotstrategin, avskräckning/hot verkligen fungerar?

Jag hoppas dessutom, som ni förstår, att riksdagen ges fortsatt direkt beslutanderätt i frågor som rör främmande makts offensiva verksamhet från svensk mark som resultat.

Ska inte all makt utgå från folket?

Jag förstår att man försöker tygla sin existentiella ångest/kognitiva dissonans genom att låta ”någon annan” få beslutanderätten. Men man måste tänka själv och tänka på grunduppdraget: ”all offentlig makt kommer från folket”. Hur skulle en välinformerad väljarkår, som ni skall representera, ha resonerat och tagit ställning i denna fråga?

Historikerna, om det kommer att finnas några, kommer att döma er efter hur ni agerade i detta kritiska skede. Vem skulle annars personligt försöka fundera och söka förstå tänkbara konsekvenser om inte ni som sitter i försvarsutskottet. Detta med kärnvapen har inte varit för handen före 1945, det är nya tänkesätt som gäller, det går inte att gå i gamla fotspår.

Med vänlig hälsning,

Johanna Deinum, pensionär och docent biofysikalisk kemi