Debatt Rickard Sandler, statsminister och mångårig utrikesminister, sade i sina minnesord över den 1925 avlidne regeringskollegan Fredrik Thorsson (S), son till en skomakare: ”Hans liv och bana är historien om hur en arbetare blivit medborgare”. Thorsson blev föräldralös vid nio och såldes på barnauktion. Som vuxen blev han först handelsminister, sedan respekterad finansminister.
Demokratin gjorde undersåten Fredrik Thorsson till medborgare. Undersåten gör som den blir tillsagd. Medborgaren tänker själv. Medborgaren måste hålla sig informerad om sak- och maktförhållanden och delar denna kunskap med andra medborgare. En medborgardemokrati måste vara en upplyst demokrati.
Självstyrande studier
I Sverige fick upplysningen fasta ramar och levande platser: bibliotek, studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Föreningsliv med kunskap i att skriva dagordningar och protokoll. En mängd folkrörelsebaserade tidningar och tidskrifter.
En infrastruktur för kunskap om och försvar av den upplysta demokratin byggdes snabbt upp under bred politisk enighet.
Folkbiblioteken fick statliga medel 1912. Folkbildningen fick ett första samlat stöd 1924. Samtidigt startade radion med ett uttalat folkbildningsuppdrag. Stödet till folkbildningen trappades upp under 1900-talet, särskilt i ett riksdagsbeslut 1947 efter de positiva erfarenheterna av folkbildning under beredskapsåren.
Böcker för medborgarkunskap gavs ut. Rickard Sandler var tidigt ute med sin nationalekonomiska klassiker ”Samhället sådant det är” (1911, läst i årtionden). Försvarsministern och senare finansministern Per Edvin Skölds ”Kommunalkunskap” kom i 17 upplagor, liksom hans otaliga skrifter om skatter, tullar, vägar, försvar och annan kunskap som medborgarna i en demokrati behöver. Värner Rydéns ”Medborgarkunskap” kom 1923 och användes in på 1960-talet. Den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad gav ut skrifter om ansvarsfrågor kring fred och jordbruk. Elin Wägner skrev om hushållning i kristid i den evigt omtryckta ”Väckarklocka” (1941).
Folkhögskolornas antal femdubblades under 1900-talet. Studieförbunden knöt till sig ständigt fler medlemsorganisationer vilket mobiliserade befolkningen kring självstyrande studier och samtal.
Medier med ansvariga utgivare försvagas
Det var då. Dagens villkor för den upplysta demokratin är helt annorlunda. Många trodde att internet skulle bidra till upplysningen, rentav vitalisera demokratin. Men de sociala medierna har inneburit något helt annat.
De sociala mediernas ägare har utvecklat affärsmodeller som gör det möjligt för dem att lägga under sig de nationella och lokala reklammarknader som under ett par århundraden medfinansierat tryckta mediers granskning av privat och offentlig maktutövning. Medier med ansvariga utgivare försvagas. De sociala mediernas algoritmer ger de amerikanska techplattformarna ytterligare möjligheter att kolonisera människornas medvetanden. Den upplyste medborgaren ingår inte i affärsmodellen.
AI ser ut att accelerera denna maktutövning. Varningsklockorna ringer nu, från Vatikanen till världens finanscentra och även svenska IVA. I Financial Times skriver chefskolumnisten Martin Wolf att AI kommer att medföra ”en extraordinär koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på ett litet fåtal”. De som vill att demokratin ska överleva ”måste försöka stoppa detta”.
De politiska ombuden för denna omvandling, män som J.D. Vance och Elon Musk, själv tech- och medieoligark, reser runt i Europa och kampanjar för just de högerextrema politiska krafter som enligt samstämmiga undersökningar utgör det största hotet mot den västliga demokratin.
I de nya oligarkernas värld ska medborgaren åter bli undersåte. Därför måste nu den upplysta demokratins försvarare klart, tydligt och konkret träda fram.
Fler måste ta ansvar
Sverige är ett av världens mest stiftelsetäta länder. Stiftelsen bokförlaget Natur & Kultur ger många personer stöd och stipendier också för demokratin och har kapacitet för mer. Dess stadgar ger stiftelsens styrelse det uttryckliga uppdraget att verka mot totalitära idéer. Stiftelsen har i dag ett kapital på 1 700 miljoner kronor och därmed också de ekonomiska resurserna.
Förlaget grundades 1922 för att delta i den upplysta medborgardemokratin. Johan Hansson, som var förlagschef under trettio år, grundade 1947 Stiftelsen bokförlaget Natur och Kultur och senare också stiftelsen Rättsfonden. Denna visade i en undersökning häromåret hur svag kunskapen om demokrati och rättsstatens villkor är bland svenska tonåringar.
Fonden har därför föreslagit en medborgarhandbok i Rydéns, Sandlers och Skölds efterföljd. Förlaget och fonden skulle göra en stor insats för den svenska demokratins självförsvar genom att ge ut en digital medborgarhandbok för Sverige i vår tid. En sådan måste utgå från en grundlig analys av dagens ekonomiska och politiska maktförhållanden och med konkreta förslag på hur dessa kan förändras för att stärka den svenska demokratins självförsvar.
Andra stiftelser borde följa, och ge ord och möjligheter till fler som vill arbeta för att återupprätta den upplysta demokratin. Vi tror att intresset är brett.
Politiken måste, nu liksom för ett sekel sedan, ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. De senaste årens nedskärningar i folkbildningen måste vändas. Vi är bara i början av ett långvarigt och krävande försvarsarbete för vår samhällsmodell och vår frihet.
Måns Lönnroth, författare till essän ”Vem var Johan Hansson och vem är han idag?” (2026). Natur & Kultur grundades av hans morföräldrar.
Sverker Sörlin, författare till boken ”Till folkbildningens försvar: Rätten att veta tillsammans” (Natur & Kultur, utkommer 31 augusti)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
