Parisbor svalkar sig vid Trocadéro-trädgårdarna i Paris. Bild: xVincentxIsorex / TT

klimat Flera länder drabbas nu av ovanligt höga temperaturer för årstiden. När värmen kommer så tidigt på säsongen är den extra farlig, säger Karin Lundgren Kownacki, expert på klimatanpassning vid SMHI.

En värmebölja drabbar nu västra och södra Europa och leder till temperaturer som på flera håll är de högsta som någonsin uppmätts under maj månad.

I Spanien dog förra veckan en 2-åring då hon lämnats i en bil i flera timmar.

I Frankrike har hettan lett till sju dödsfall, uppger en talesperson för regeringen. Två av dödsfallen ska vara kopplade till idrottstävlingar; det gäller en kvinna som dog i samband med en Hyrox-tävling och en man som dog efter en löptävling, skriver The Guardian. Övriga gäller drunkningsolyckor, enligt France Info.

Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI, säger att det inte är ovanligt att unga och vältränade personer underskattar hur farligt hög värme kan vara, och fortsätter leva som vanligt.

– Värmestress är lurigt då man kan må bra ganska länge, men när man börjar komma upp i en kroppstemperatur på 38 – 39 grader så kan utvecklingen fort leda till värmeslag. Värmeslag är ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens temperaturreglering slutar fungera. Hög värmebelastning kan även leda till stroke eller hjärtinfarkt, eller lungbesvär, säger Karin Lundgren Kownacki.

Tidig värme mer riskabelt

Att värmen kommer så tidigt på säsongen gör den desto farligare.

– När värmen kommer så här tidigt på säsongen visar studier att överdödligheten ofta är större än under värmeböljor senare på säsongen. Det har flera orsaker, bland annat att befolkningen inte hunnit acklimatisera sig ännu. Dels är det fysiologiskt så att kroppen anpassar sig över en period med hög värme, dels att människor justerar sitt beteende.

I Frankrike har det utfärdats en orange vädervarning i 13 av totalt 96 departement i landet från och med onsdag lunchtid. Det är första gången som sådana varningar aktiveras så tidigt på året, skriver Le Monde. Nästan 400 väderstationer i landet har uppmätt rekordtemperaturer för den här tiden på året. På många håll överstiger temperaturen den genomsnittliga för slutet av maj med 10 – 15 grader. Särskilt ovanligt är att det är västra och nordvästra Frankrike som har de högsta temperaturerna.

”Det här är en unik händelse” säger klimatforskaren Christophe Cassou till Le Monde. Och ministern för grön omställning, Monique Barbut, sa att den här extrema värmen troligen bara är “den första i en serie” av liknande värmenivåer som kan väntas i sommar.

Under onsdagen väntas temperaturer på upp till 39 grader på vissa håll i västra delen av landet och kring Medelhavet.

Värmerekord även i Storbritannien

Även i Storbritannien slogs ett temperaturrekord för maj under måndagen, då temperaturen var så hög som 34,8 grader i södra London. Vädermyndigheten, Met Office, beskrev temperaturerna som ”extrema, även för högsommar”, rapporterar The Guardian.

I Spanien väntas temperaturer på 36 – 38 grader i dalgångarna Guadiana och Guadalquivir i södra delen av landet och i Ebro-dalen i nordöstra Spanien fram till fredag. På vissa håll kan de stiga till 40 grader.

Att just den här perioden med hög värme inträffar redan i maj kan inte på kort tid kopplas till klimatförändringen, säger Karin Lundgren Kownacki.

– Däremot gör klimatförändringen att värmeböljorna blir både varmare och inträffar allt oftare. Att vi i Sverige inte har drabbats mer sedan 2018 kan egentligen ses som en tillfällighet, snarare än att vi är mer skyddade på grund av vårt geografiska läge, säger Karin Lundgren Kownacki.

Hon betonar att hög värme är den dödligaste typen av väderhändelse.

– Det tror jag inte så många känner till. Världshälsoorganisationen, WHO, pratar om det som en ”silent killer”, för det sker ingen dramatisk utveckling som under till exempel översvämningar och jordskred utan människor dör ofta tyst i hemmet. Värmeböljor drabbar också hela befolkningar på ett helt annat sätt.

En värmebölja påverkar hela samhället. Främst utgör det en risk för liv och hälsa, men också dricksvattenproduktion, vatten, jord- och skogsbruk. elförsörjning och livsmedelssäkerhet kan påverkas.

Boendeort, ålder och hälsa påverkar

Från myndighetshåll är det viktigt att gå ut med information om värmens effekter, och särskilt hur olika grupper av människor påverkas olika på grund av till exempel hälsostatus och ålder.

– Termofysiologin fungerar sämre hos äldre och barn, vilket gör att de inte är lika bra på att svettas. Värmen kan också ha större påverkan på de med underliggande sjukdomar eller de som tar vissa mediciner.

En annan sak som är viktig att vara medveten om är att tätorter med mindre grönska ofta blir varmare, särskilt nattetid, vilket leder till att befolkningen inte får återhämtning från värmen. Det här fenomenet, som kallas värmeö, beror bland annat på att materialen i staden suger åt sig värme som de släpper ut på natten.

– Personer påverkas alltså inte bara av individuella hälsofaktorer utan också av var och hur man bor.

I Sverige bedömer Karin Lundgren Kownacki att samhället behöver göra mycket mer för att utveckla beredskap och kunskap om höga temperaturer. Samtidigt har kunskapen blivit mycket bättre och det finns planer på att inkludera hög värme i lagar och föreskrifter.

– Flera kommuner arbetar förebyggande mot höga temperaturer även om det idag inte är ett lagkrav. Men höga temperaturer får fortfarande mindre fokus än till exempel översvämningar.