9 av 10 svenskar tror att AI kommer att användas för att skapa falska bilder för att påverka valet 2026. Samtidigt upplever nästan hälften att det är svårt att avgöra om ett politiskt inlägg är skapat av AI. Det visar en ny rapport från Internetstiftelsen.
I Internetstiftelsens färska rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial” uppger 88 procent av svenskarna att de tror att AI kommer att användas för att skapa falska bilder och videoklipp för att försöka påverka valutgången. Samtidigt anser hela 41 procent att det är svårt att identifiera om ett inlägg är skapat av AI. Endast en sjättedel av svenskarna tycker att det är lätt.
– Många tror att AI ska användas för att sprida falska bilder och videos, och det finns en stor medvetenhet om risken. Utvecklingen har gått snabbt och många, 8 av 10 svenskar, vill att AI-genererade inlägg med politiskt innehåll ska märkas upp, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
6 av 10 vill att det regleras hur politiker och partier får använda AI. Jannike Tillå påpekar att vi dagligen sköljs av information på internet och att det finns en risk att vi tappar tilltro till den, när vi inte är säkra på vad som är AI-genererat och inte. Samtidigt använder 1 av 10 svenskar AI-tjänster för att skriva om politik och samhällsfrågor. Bland svenskar födda på 80-talet och framåt använder mellan 16 och 17 procent AI för det.
– De yngre generationerna har gått i bräschen för att använda AI-tjänster. Det är ett nytt verktyg i den digitala världen för information. Det kan det vara väldigt förenklat, att man laddar upp sina värderingar för att se vilka partier som passar en. Det kan också vara att man vill fördjupa sig i komplexa frågor som energipolitik och ta reda på olika statistik. Spännvidden på hur det används är väldigt stor, säger Jannike Tillå.
Tiktok allt viktigare
Rapporten visar också att medan kanaler för politiskt innehåll som TV, nyhetstidningar och Facebook har tappat användare sedan valet 2022 har andelen användare som tar del av politisk information på Tiktok ökat. Bland förstagångsväljare har andelen användare ökat kraftigt. Från 23 procent 2022 till 48 procent 2026. Bland de vuxna är det dock mindre än var tionde som som tar del av politiskt innehåll på Tiktok.
Jannike Tillå framhåller att det skett en enorm förändring i hur politiken tänker kring Tiktok. I dag finns alla politiska partier och influencers där och man vet att väljarna som använder kanalen är mer rörliga, påpekar hon.
– Generellt skattar vi sociala medier lägre när det kommer till viktighet. Men andelen förstagångsväljare som tycker att Tiktok är en viktig kanal för politiskt innehåll har ökat från endast 6 procent 2022 till 32 procent i år, säger Jannike Tillå.
Det skiljer sig också något mellan män och kvinnor i hur de använder sociala medier. Medan 15 procent av de manliga väljarna tar del av politiskt innehåll på plattformen X gör endast 4 procent av de kvinnliga väljarna det. På Youtube tar 22 procent av männen del av politiskt innehåll och endast 9 procent av kvinnorna.
– Vi vet att det är flera kvinnor som har lämnat X. Man upplever att det är för högervridet och för hårt samtalsklimat där. Fler män än kvinnor anger sig vara politiskt intresserade och det finns en korrelation mellan politiskt intresse och att prata politik på sociala medier, säger Jannike Tillå.
Tystar sig själva
Undersökningen visar även att det är många som undviker politisk diskussion på nätet på grund av hårt samtalsklimat. Mer än var femte svensk har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på grund av rädsla för hård kritik, hat eller hot. Bland förstagångsväljare har var fjärde avstått från politisk diskussion på nätet på grund av samtalsklimatet.
– Nivåmässigt är det lika många som tystar sig själva som 2022. Det är bekymmersamt att vi inte får bukt med det. Både stängda och öppna politiska samtal minskar. 2018 såg vi en hög förväntan bland unga väljare att framför allt engagera sig politiskt på nätet och att kunna ha dialog med politiker, men det har vi inte klarat av att förvalta, säger Jannike Tillå.
Mycket ligger i plattformens logik, menar hon. De vill att vi ska stanna så länge som möjligt och algoritmerna premierar underhållning och polemik. Det som engagerar och håller oss kvar.
– Det är ingen plattform för att vi ska mötas och ha en dialog. Det är stökiga samtalsmiljöer och man vet ganska ofta inte om det är en bot, ett trollkonto eller en riktig människa som svarar. Andelen som anmäler hat mot politiska inlägg har minskat, för man upplever att det inte har gett effekt, säger Jannike Tillå.
Samtidigt behöver politikerna vara där väljarna finns, poängterar hon.
– Men det är bekymmersamt när politikerna blir slavar under plattformens medielogik. Man anpassar sig efter den och det blir väldigt olika perspektiv och utbud i de olika plattformarna beroende på algoritmerna. Man måste finnas där väljarna finns men man får inte glömma vikten av det vanliga samtalet mellan människor som man får genom dörrknackning till exempel, säger Jannike Tillå.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
