mångfald Ju högre upp man kommer i den politiska hierarkin, desto svårare är det för utlandsfödda att konkurrera med svenskfödda om politiska poster. »Det kan hindra integration« säger Johanna Rickne, en av forskarna bakom studien från Stockholms universitet.
– För utrikes födda är det relativt enkelt att komma in i politiken på de lägre positionerna, men det är mycket mindre sannolikt att man tilldelas ett förtroendeuppdrag där man har mer inflytande, säger nationalekonomen Johanna Rickne, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Hon forskar tillsammans med Olle Folke, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och Melanie Hughes, forskare vid University of Pittsburgh, om svensk kommunpolitik. De har studerat valsedlar mellan 1991 och 2014 och tittat på alla förtroendeuppdrag 2006 och 2010. I studien delas en kommunpolitisk karriär upp i fyra steg: nominerad på valsedel, vald till kommunfullmäktige, ordförande för nämnd och sist, och högst i trappan: ordförande för kommunstyrelsen.
Även om det i dag väljs in allt fler utlandsfödda politiker i kommunfullmäktige, så minskar chanserna för utlandsfödda att klättra i hierarkin för varje steg i karriärtrappan.
För den som har varit mindre än 20 år i Sverige är hindren högre för att klättra i politiken, men också födelselandet påverkar. Personer födda i Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika har lägre sannolikhet att nå toppen, än personer födda i USA och övriga Europa.
Utrikes födda i kommunpolitiken har i genomsnitt längre utbildningar och arbetar i högre utsträckning än politiker som är födda i Sverige.
För den som varit i Sverige mer än 20 år ökar chanserna till politisk karriär något, och för andra generationens invånare är chanserna betydligt bättre, snarlika dem med två svenskfödda föräldrar.
Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda tycks inte kunna förklaras med faktorer som utbildningsnivå, ålder, kön eller inkomst. Utrikes födda i kommunpolitiken har i genomsnitt längre utbildningar och arbetar i högre utsträckning än politiker som är födda i Sverige.
Fler utlandsfödda väljs till politiska poster inom vänsterblocket än på högersidan, men forskarna har inte funnit några skillnader i karriärmöjligheter mellan blocken.
Kommuner med fler utlandsfödda invånare har också fler utlandsfödda kommunpolitiker, men på högre politiska poster är representationen inte bättre än i kommuner med lägre andel utlandsfödda. Det här skapar en risk för legitimitetsproblem, anser Johanna Rickne.
– Om vi tycker att det är ett problem med långsam integration på svensk arbetsmarknad så skulle det vara en bra idé att öka inflytandet för utrikes födda politikers inflytande. De har ofta en bättre inblick i problemet, säger Johanna Rickne.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
