Rätt, men ändå fel väg framåt.
AI, AI och åter AI. Det har skrivits så många spaltmeter om den nya tekniken att till och med regeringsbildningen ligger i lä.
Och precis som i regeringsbildningen är tonläget kring artificiell intelligens högt och åsikterna vitt skilda.
”Jobben kommer försvinna”, ”Det är en bubbla som snart spricker”, ”AI kommer lösa allt” eller ”Mänskligheten kommer dö ut” är alla citat från olika delar av AI-diskussionerna.
Mellan arbete och kapital?
I torsdags arrangerade Facken inom industrins produktivitetskommission och Arena Idé en konferens med titeln Technology and Power, där ekonomen Richard Freeman var huvudtalare. Även hans föreläsning fokuserade på AI och hur samhället borde se på den nya tekniken för att säkerställa att den kommer till samhällelig nytta. Freeman har filosoferat kring AI-agenterna och deras roll i nationalekonomins produktionsfunktion, normalt bestående av arbete och kapital. Istället för att tillhöra produktionsfaktorn kapital menar han att agenterna bör ses som arbete, eller som en tredje faktor någonstans mellan arbete och kapital.
Trots Freemans intressanta tankegångar anser jag att AI-agenter nog ändå även fortsättningsvis bör ses som kapital, inte minst i skattefrågor. En AI-tjänst är en produkt eller tjänst som levereras av ett företag. I regel bör därför företagets intäkter och vinster beskattas som andra företag.
Problemet, och det är knappast ett nytt problem, är att kapital beskattas alldeles för lågt i Sverige.
Redan påverkat samhällsekonomin
Anta att det fanns en AI som var precis lika bra på att utföra ett arbete som en mänsklig arbetare, och att både AI-agenten och den mänskliga arbetaren hyrdes ut av ett bemanningsbolag. Anta vidare att kostnaden för att köra AI-agenten och arbetskraftskostnaden för arbetaren var lika.
Med dagens regler blir skatteintäkterna betydligt lägre med AI-agenten jämfört med den mänskliga arbetaren.
Om en allt större andel av samhällets produktion utförs av AI behöver skattereglerna justeras för att skatternas andel av BNP ska upprätthållas. Då vinsterna ännu lyser med sin frånvaro i de flesta AI-företag, är en högre vinstskatt åtminstone inte just nu vad som behövs (även om det förstås behövs på ett generellt plan för att minska skatteklyftan mellan arbete och kapital). Men trots företagens förluster har tekniken redan kommit att påverka samhällsekonomin. Inte minst hotas nu hushåll och andra industrier av höga elpriser när energislukande datacenter etableras i snabb takt.
Anpassa regelverket
En första naturlig del i en ny beskattning av AI ligger därför i beskattningen av dess insatsvaror, i Sverige framförallt elen: det borde finnas en särskild energiskatt för datacenter. Sverige skulle fortfarande ha konkurrenskraftiga energipriser jämfört med andra länder. Därtill skulle våra andra fördelar – som ett svalt klimat, stabila institutioner och en tillväxtorienterad och samarbetsinriktad fackföreningsrörelse – fortfarande kvarstå.
AI är framtiden, på gott och ont. Det måste vi acceptera, men också anpassa våra regelverk så att Sverige även fortsättningsvis kan leverera välfärd, tillväxt och ekonomisk trygghet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
