I senaste avsnittet av vår intervjupodd träffar vi Ebba Östlin, kommunalråd i Botkyrka. Vi snackar om hur det är att basa för en kommun som har hela tre platser på polisens värstinglista, hur det kändes att få en skola tvångsförvaltad, och hur det är att regera ihop med Kristdemokraterna.
Socialdemokraten Ebba Östlin är sedan 2018 kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun söder om Stockholm.
– Jag har förmånen att leda Sveriges mest segregerade kommun, konstaterar hon.
Att det finns utsatta områden i hennes kommun råder det ingen tvekan om, men hon är ändå kluven till att hamna på listor över särskilda problemområden i Sverige.
– Att Botkyrka finns på polisens listor över speciellt utsatta områden handlar ju om klassklyftor, och att den svenska segregationen landar in i Botkyrka.
Ingen vill bo i ett område som kallas särskilt utsatt, menar hon.
– Jag känner min kommun, jag vet hur många som lever ett kriminellt liv. Vi har mycket bättre koll på detta än tidigare, och vet också hur få de är och hur mycket de förstör för väldigt många, inklusive sig själva. Och jag kan bli frustrerad över att de får sätta bilden av ett helt område.
Hon är påtagligt missnöjd med att Botkyrka tagit mot många fler invandrare än andra delar av Stockholmsregionen.
– Hade vi delat på ansvaret att ta emot nya svenskar hade resultatet blivit ett annat, inte minst därför att stockholmsregionen är en gemensam arbetsmarknad.
Kommunen försöker lösa segregationen framför allt genom att blanda upplåtelseformer, och bygga bostadsrätter och småhus i hyreshusområden, och tvärtom i de de kommuner där de flesta äger sitt boende.
Nyligen sattes för första gången en kommunal skola under tvångsförvaltning genom att Skolinspektionen klev in och tog över Storvretsskolan i Tumba. Det var förstås ett nederlag för huvudmannen Botkyrka kommun, men Ebba Östlin menar att felet i första hand låg hos ledningen av skolan. Kommunen gav resurser, men resultaten uteblev.
– Styrkedjan i svensk skola är svår att prata om. I debatten säger vi ofta att rektor borde ha mer ansvar och större befogenheter. Min analys är dock att rektor redan har stora befogenheter och ansvar. Och mycket av de saker som staten nu gör tillsammans med oss på Storvretsskolan är för att man lyft bort den tidigare rektorn.
Vad hade hon då gjort om hon kunde backa bandet?
– Då hade vi gått in och ändrat rektorsstrukturen, för det är det enda vi kan göra.
Hon menar också att även om Storvretsskolan nu blev först att sättas under tvångsförvaltning så kommer det följa fler.
– Anledningen till att Skolinspektionen gjorde detta är att de fått direktiv från regeringen att bli hårdare, och jag tror att det kommer hända fler skolor, tyvärr.
I Botkyrka styr en koalition av de partier som också står bakom januariöverenskommelsen på riksnivå, men med tillägget att även Kristdemokraterna ingår. Detta innebär dock ingen större utmaning, menar hon.
– Efter valet kunde vi, lite skämtsamt, konstatera att det var ingen som vann. Jag hade ett väldigt tydligt mandat från mitt parti om att hitta en majoritet. Jag kan ju se på de av mina kolleger i Stockholmsregionen som styr i minoritet att det är mycket tuffare för dem. Det finns massor av beslut som man då inte klarar av att hantera.
Du kan höra hela intervjun och hitta tidigare avsnitt av våra poddar här:
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
