debatt Regeringens förslag för att ändra de hårt kritiserade tonårsutvisningarna är ingen lösning, bara en förskjutning i tid. De flesta har liten chans att få stanna i Sverige när de fyllt 21, skriver Flyktinggruppernas riksråd (FARR) och Civil Rights Defenders.
I början av juni presenterade regeringen efter flera månaders påtryckningar tilslut sina lösningar på problemet med tonårsutvisningar. Vi välkomnar att regeringen gett uttryck för att vilja lösa det problem de själva varit med att skapa.
Trots vissa lättnader är lagförslagen dock utformade på ett sätt som riskerar göra att många ungdomar faller mellan de olika kategorierna av lösningar. De så kallade lösningarna angriper inte heller den grundläggande problematiken med dagens migrationspolitik.
I grunden innebär regeringens förslag inte en lösning, utan en förskjutning. Ventilen för 18-21 åringar ger visserligen möjligheten för många ungdomar att slutföra gymnasiet, men när de har fyllt 21 skulle de ställas inför exakt samma situation som 18-åringar befinner sig i idag. Regeringen menar att en gräns måste dras någonstans, men att utvisas från sin familj är naturligtvis inte mindre traumatiskt bara för att man fyllt 21.
För att en ungdom över 21 ska beviljas arbetstillstånd krävs en lön på 33 390 kr i månaden, alltså långt över de flesta 21-åringars inkomst. Yrken såsom undersköterska, vårdbiträde och svetsare undantas lönekravet, men kravet på att hitta en långvarig anställning och varaktig försörjning kvarstår.
Svårt få stanna för både arbete och studier
Trots regeringens iver att distansera sig från gymnasielagen är konsekvenserna för de berörda slående lika – oavsett arbetsmarknadens omständigheter behöver du snabbt hitta arbete som uppfyller alla krav eller riskera utvisning. För ungdomar som istället söker uppehållstillstånd för högskolestudier kvarstår problemet att många får avslag bara för att de har sin familj i Sverige.
Vi är flera organisationer som har lyft att avskaffandet av särskilt ömmande omständigheter 2023 förvärrade situationen och bidrog till fler inhumana utvisningar. Migrationsministern påstår att utökade humanitära skäl inte skulle lösa problemet med tonårsutvisningar eftersom den tidigare lagstiftningen inte nämnde tonåringar.
Mer än något annat visar argumentet på bristande politisk vilja. Om man vill utforma lagstiftning av humanitära skäl så att det motverkar att personer som rotat sig i Sverige utvisas, är det fullt möjligt.
Det kvarstår att grundorsaken till tonårsutvisningarna är övergången från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd som skett de senaste åren, vilket regeringen inte alls tar hänsyn till. Hade de berörda ungdomarna likt tidigare fått permanenta uppehållstillstånd som barn skulle de idag kunna fokusera på gymnasiet i stället för att oroa sig för att bli utvisade. Att fler som levt länge i Sverige får utvisningsbeslut idag än tidigare, beror i de flesta fall på att man nekas just förlängning.
Regeringen vill göra det svårare att anhöriginvandra
Det som på riktigt skulle lösa de problem vi ser idag är permanenta uppehållstillstånd, men där går utvecklingen åt helt motsatt håll. Då lösningarna för tonårsutvisningar presenterades gick regeringen också vidare med det starkt kritiserade förslaget om försörjningskrav för anhöriginvandring även vid förlängning. Förra veckan avskaffade regeringen också permanenta uppehållstillstånd för asylsökande och deras anhöriga.
Vi vill vara tydliga med att båda dessa lagändringar kommer utvidga problematiken med inhumana och godtyckliga utvisningar till helt nya grupper av migranter.
Det är mycket positivt att protesterna mot tonårsutvisningar fick regeringen att backa och presentera lösningar. Om man på riktigt vill gå till botten med problematiken av rättsosäkra och inhumana utvisningar krävs dock mer än lappande och lagande. Det som idag saknas är politisk vilja att se över de grundläggande problemen som de senaste åren byggts in i migrationspolitiken.
Vi ser ett starkt behov av humanitära skäl som faktiskt går att nå upp till och för permanenta uppehållstillstånd som huvudregel fortsatt. Omröstningen av regeringens lagförslag lär ske efter riksdagens sommaruppehåll. Ett tungt ansvar vilar nu på regeringspartierna att visa att de lyssnar på de drabbade ungdomarna och att de inte sviker dem ännu en gång.
Markus Henriksson, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd (FARR)
John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
