Fyra svenska fackförbund kräver nu kollektivavtal. Veckorna innan lyckades Transport teckna avtal med Ryanair och en månad tidigare misslyckades IF Metall med Tesla. Nyligen avslöjades också Amazons antifackliga utbildningar i Kanada. Det fackliga arbetet måste ständigt pågå, skriver German Bender.
Nu på fredag, den 25 september klockan 05.00, kan arbetet avstanna på spelbolaget King i Stockholm och Malmö. Så småningom kan globalt populära spel som appen Candy Crush få problem med uppdateringar och stabilitet.
Drygt åtta av tio anställda på King är fackligt organiserade. De två största förbunden, Unionen och Sveriges Ingenjörer, har varslat om total arbetsnedläggelse efter ungefär ett års förhandlingar om kollektivavtal. Några dagar senare varslade även fackförbundet DIK och Akademikerförbundet SSR, vars stridsåtgärder träder i kraft den 29 september.
Ett liknande varsel mot Klarna hösten 2023 fick bolaget att skriva under innan strejken bröt ut. Men Klarna tecknade då avtal med Finansförbundet, Akavia och Sveriges Ingenjörer och lämnade Unionen utanför, efter att förbundet lagt sju år av fackligt arbete på bolaget.
Avtal med Ryanair
För bara två veckor sedan kom ett annat besked, som visar på resultatet av träget fackligt arbete. Den 1 september trädde ett kollektivavtal i kraft för Ryanairs kabinpersonal på Arlanda, efter många år av flygturer utan kollektivavtal.
Fackförbundet Transport tog över avtalsområdet från Unionen i februari 2025 och hade då inte en enda medlem i Ryanair. I tidningen Transportarbetaren beskriver en av Transports ombudsmän hur den fackliga styrkan byggdes upp: återkommande besök på flygplatsen, medlemsvärvning, grundkurser för nya medlemmar, förtroendevalda på plats.
Ryanairs vd Michael O’Leary är känd för att ha sagt att helvetet skulle frysa till is och han skulle skära av sig båda armarna innan bolaget tecknade kollektivavtal. Huruvida helvetet fortfarande brinner är oklart, men armarna har han kvar.
Så ser det fackliga arbetet ut, ett avtal i taget.
Oavsett vilka överord arbetsgivaren tar till.
Samtidigt ska vi inte underskatta vad som sker när arbetsgivare sätter kraft bakom orden.
Det framgick nyligen under ett uppmärksammat fall i Kanada. Fackförbundet Unifor, som organiserar Amazons lager utanför Vancouver, anmälde bolaget för brott mot arbetsrätten. Handlingarna lades fram i offentlig förhandling utan sekretess, och bland dem fanns Amazons interna chefsutbildningar.
Amazon, känt som ett av världens mest antifackliga multinationella bolag, samlar in medarbetarnas synpunkter i närmast industriell skala. Varje anställd vid en dator eller arbetsstation får en daglig fråga om arbetsplatsen genom systemet Connections. Svaren körs genom AI-system och sammanfattas för cheferna. Till detta kommer anslagstavlor där anställda vänder sig till högsta ledningen, avstämningar före arbetsskift, ronder i lokalen och stormöten. Även födelsedagsfiranden beskrivs i materialet som tillfällen att fånga upp stämningar bland personalen.
Det kan framstå som harmlöst, men de följande bilderna i chefernas utbildningsmaterial visar vad datainsamlingen är till för.
Minnesregeln TIPS
Cheferna får först lära sig minnesregeln TIPS, som står för hota (threaten), förhöra (interrogate), lova (promise) och spionera (spy). Det rör sig om handlingar som är olagliga och som cheferna därför ska hålla sig borta från, såsom att hota fackliga medlemmar med uppsägning eller utlova belöningar till den som avslöjar vilka anställda som är engagerade i en facklig kampanj.
Därefter introduceras cheferna för minnesregeln FORE: fakta (facts), åsikter (opinions), regler (rules), erfarenhet (experience). Detta är saker som Amazon uppmuntrar cheferna att göra för att hantera facklig organisering. Det kan exempelvis röra sig om att meddela ”fakta” till de anställda om att fackets löften inte går att lita på, framföra ”åsikten” att Amazon vill ha en direkt relation till sina anställda, att inte ändra några ”regler” under en facklig kampanj och att dela med sig av en (negativ, får man förmoda) facklig ”erfarenhet” till sina anställda.
En av bilderna i presentationen påminner cheferna om att vad de får säga till de anställda skiljer sig mellan de kanadensiska provinserna. Det väcker förstås misstanken om att företaget är betydligt mer aggressivt i länder och regioner där regelverket ger företagen större utrymme.
Bolaget rangordnar också sina anläggningar efter risk för facklig aktivitet enligt en modell kallad Atlas. Med hjälp av en matematisk prognosmodell omsätts de insamlade uppgifterna till ett poängtal kallat ”Labor Continuity Score”, mellan 100 och 900, där låga poäng betyder hög risk för facklig organisering. Poängen används sedan för att kategorisera arbetsplatserna på en skala från ett till fem. På nivå ett hamnar arbetsplatser med pågående kampanjer och namninsamlingar, och på nivå fem de med lägst risk för facklig aktivitet.
Bilden som träder fram är ett bolag vars metoder för datainsamling och analys är inbyggda i chefsutbildningar och personalpolicy. Amazon vet vilka klagomål och rapporterade incidenter bland de anställda som brukar leda till fackligt engagemang, och har rutiner för att fånga upp dem innan de växer sig starka.
Uppgifterna från Kanada stärker bilden som varit känd sedan tidigare. Det har sedan flera år rapporterats om att Amazon ägnar sig åt digital övervakning av sina anställdas kommunikation för att tidigt upptäcka facklig organisering.
En mänsklig rättighet
Rätten att organisera sig fackligt är en mänsklig rättighet som finns i alla demokratiska länder. Den har uppkommit genom politisk och facklig kamp och den har konsekvent motarbetats av företag runtom i världen. Trots att öppet antifackliga arbetsgivare är mer sällsynta i Sverige, förekommer de även här. Tesla är det mest uppenbara exemplet, men även Klarna och Spotify har på olika sätt försökt förmå sina anställda att avstå från kollektivavtal.
Att rekrytera fler medlemmar är förstås avgörande, men det räcker inte. När IF Metall varslade om strejk på Tesla i oktober 2023 valde runt fyrtio procent av medlemmarna att inte ställa upp på strejken, vilket ledde till att många medlemmar uteslöts.
Lärdomen är att rekrytering måste kombineras med mobilisering. Att göra medlemmarna medvetna och aktiva genom utbildningar, möten, lokala förtroendevalda och fackklubbar är lika avgörande för att möta alltmer sofistikerade och i vissa fall öppet antifackliga bolag.
På svensk arbetsmarknad är normen att förhandla med facket fortfarande mycket stark: 88 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal, 83 procent i privat sektor.
Den normen upprätthålls genom träget och långsiktigt fackligt arbete.
Och i sällsynta fall med strejk, ett fackförbunds yttersta vapen.
I Sverige behöver man mycket sällan strejka för kollektivavtal, men beredskapen och konfliktstyrkan måste finnas när arbetsgivare vägrar.
På fredag vet vi om King följer den svenska normen eller om Candy Crush-appen riskerar att krascha innan ett kollektivavtal är på plats.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
