Foto: Mats Wingborg

Bärplockarna Årets bärskörd slog rekord. Men det är inte det som gör att säsong 2022 kommer att gå till historien. En polisutredningen om människohandel och anklagelser om att rätt löner inte betalats ut har dominerat efterspelet av årets säsong. Det skriver Mats Wingborg, som under hösten granskat villkoren i bärbranschen för Dagens Arenas räkning.

Säsongen 2022 började lovande. I skogarna flödade det av blåbär, lingon och hjortron. Allt talade för en rekordskörd och för att både branschen och plockarna skulle tjäna mycket pengar. Förvisso fanns oroväckande uppgifter om att de thailändska plockarna systematiskt luras på en del av förtjänsten och att plockarna i Hällnäs i Västerbotten utnyttjades av ett skrupelfritt thailändskt bemanningsbolag, men ändå såg det ovanligt hoppfullt ut. 

Nu har de 6500 thailändska bärplockarna rest hem i likhet med turistplockarna från Baltikum och Bulgarien. Säsongen är över och det är tid för en summering. Slutsatsen är nedslående. Beskrivningen av ett antal orosmoln var alltför skönmålande. Visserligen blev det en rekordskörd med uppskattningsvis 35 000 ton plockade skogsbär i Sverige. Men det är inte det som gör att säsong 2022 kommer att gå till historien, utan skandalerna som fått branschen i gungning. Allt blev långt värre än vad någon hade förutspått.

Den 4 oktober slog den finska polisen till mot bärföretaget Polarica som driver bärplockning i både Finland och Sverige. Två personer häktades, Polaricas VD Jukka Kristo och en thailändska som försett honom med plockare från sitt hemland. Den finländska poliskommissarien Teemu Mäntyniemi förklarade att bärplockarna befann sig i ett beroendeförhållande som kunde liknas vid människohandel. Det brukar handla om tvångsarbete och att plockarna fått sina pass beslagtagna. Polaricas ledning förklarade sin oskuld, men nyligen skedde en omhäktning sedan misstankarna skärpts. Den senaste nyheten är att även regeringsrådet Olli Sorainen vid finska Arbets- och näringsministeriet gripits. Han misstänks för grovt tagande av muta och grovt missbruk av tjänsteställning i anslutning till utredningen om människohandel kopplad till Polarica.

I Sverige agerade Migrationsverket och gjorde en uppföljande polisanmälan mot Polarica den 6 oktober. Anmälan gällde människohandel i Västerbotten och handlade om ett hundratal plockare. På eftermiddagen den 26 oktober kom visserligen beskedet att utredningen om Polaricas människohandeln i Sverige har lagts ner, men inte beroende på att misstankarna försvunnit utan på grund av att det inte gått att hålla förhör ”med målsägande som lämnat landet” och att ytterligare en målsägare ”inte har kunnat identifieras”.  

I Finland fortgår polisutredningen om människohandel. Ännu är ingen dömd, men bara det faktum att högt uppsatta personer i Polarica är misstänkta för människohandel och att sådana misstankar har funnits också i Sverige har sänt en chockvåg genom branschen. Tillsammans med Olle Svensson AB har Polarica länge varit en de två giganterna. De två företagen har anslutit sig till flera sociala koder och fått rykte om sig att sköta verksamheten på ett snyggt sätt, medan det har funnits ett antal mindre aktörer som återkommande lurat arbetarna. Oavsett utgången av ärendet kommer anseendet för Polarica att vara skadat, vilket påverkar bedömningen av hela branschen.

För Polarica innebär häktningarna akuta problem. Ett är att Jukka Kristos luxuösa vanor sticker i ögonen. En snackis bland bärföretagare har blivit hans nyligen inköpta Ferrari. Ett större problem är att inköpare som Coop och ICA dragit i handbromsen. Så länge misstankarna mot Polarcia kvarstår vill de helst inte köpa bär från företaget. Det betyder att åtskilliga ton bär riskerar att bli kvar i fryshusen. Det kan leda till ett ekonomiskt haveri. De höga elpriserna gör att det kan gå snabbt utför. Det är dyrt att hålla livsmedel nedfrysta.

Polarica bedriver bärplockning i både Finland och Sverige, men det finns en skillnad mellan länderna. I Finland saknar de thailändska bärplockarna anställning. Myndigheterna har under många år godkänt att plockarna får resa till Finland och arbeta trots att de bara har turistvisum. Det är obegripligt att systemet fått grönt ljus och att det accepterats av EU. Nu när skandalen är ett faktum ser det ut att bli en ändring, så att det framöver kommer att krävas arbetstillstånd även för bärplockning i Finland. Men det är varken de finska myndigheterna eller EU som drivit fram reformen utan arbetsmarknadsmyndigheten DOE i Thailand.

I Sverige är de thailändska bärplockarna anställda av thailändska bemanningsföretag som hyr ut arbetarna till svenska bärföretagare. När Migrationsverket gjorde en polisanmälan om Polaricas verksamhet i Sverige innebär det att också de thailändska bemanningsföretag som Polarica använder i Sverige hamnade under luppen. Det heter Star Royal Services och PSD Berry och är kontrollerat av den förmögna thailändska affärsmannen Chaiyuth Kitsawat som också äger fastigheter runt om i världen. Polarica är inte ensamt om att hyra bärplockare från Star Royal Services. Under den här säsongen hyrde även det svenska bärföretagen HBL 157 arbetskraft från samma thailändska bemanningsföretag. Det innebär inte att det måste finnas oegentligheter, men att det finns skäl att granska även detta företag. 

HBL 157 drivs av bärföretagaren Peter Lindh. Under sommaren har han haft thailändska bärplockare på en förläggning i Bispgården i östra Jämtland. Redan den första veckan inträffade en svår trafikolycka med thailändska bärplockare som färdades i en av hans minibussar. Som genom ett under skadades ingen av plockarna allvarligt. Men de var missnöjda över andra saker. Det saknades tydliga bärlistor, det vill säga redovisningar över hur mycket bär som plockats, och hur stora inkomster plockarna hade. Sista veckan var protesterna stora och plockarna polisanmälde arbetsgivaren. Plockarna hävdade att de inte fått ut en rättmätig betalning, medan arbetsgivaren svarade att de thailändska migrantarbetarna inte förstått systemet där stora summor dras av för kost, logi och resekostnader. Några av de missnöjda arbetarna spred mobilbilder på det anställningsavtal som de skrivit under. En uppseendeväckande detalj i avtalet är att det uttryckligen står att de thailändska arbetarna ska plocka minst 60 – 65 kilo bär om dagen. Det strider mot det kollektivavtal som Star Royal Services tecknat med Kommunal. Enligt avtalet ska plockarna ha rätt till lön enligt kollektivavtal oavsett hur mycket bär de plockar.

2022 års bärsäsong slog rekord med uppskattningsvis 35 000 ton plockade skogsbär i Sverige. Men det är inte det som gör att säsong 2022 kommer att gå till historien. En polisutredningen om människohandel och anklagelser om att rätt löner inte betalats ut har dominerat efterspelet av årets säsong. Foto: Mats Wingborg

 

Även Blåtand, som drivs av Ulf Hagner med bas i Stöde, har tidigare hyrt arbetskraft från Star Royal Services. Före pandemin pågick en domstolsprocess i Thailand efter att thailändska bärplockare, som plockat bär åt Polarica och Blåtand, stämt bemanningsföretaget Star Royal Services. Även den gången hävdade det thailändska bemanningsföretaget att det rörde sig om en missuppfattning och att bärplockarna inte hade förstått hur pengar för mat, logi, resor etc skulle dras från lönen. Under den här säsongen har Blåtand hyrt sin arbetskraft från ett annat thailändskt bemanningsföretag, Siam Goodwill Products. Kan någon gissa vem som äger det? Just det, även det kontrolleras av affärsmannen Chaiyuth Kitsawat. Det innebär att han är verksam i Sverige med tre olika bemanningsföretag som alla hyr ut bärplockare.

Även på flera andra förläggningar har de thailändska bärplockarna varit missnöjda och hävdat att de inte fått den betalning som de har rätt till. Inte bara i Bispgården utan också i Åsele har plockare polisanmält arbetsgivaren. På Pharmekos boende i Sollefteå gick arbetarna ut i strejk. En av de mest upprörda plockarna, Tontrakan Po, har lagt ut en film på Facebook där arbetarnas ilska framgår med all tydlighet.

I Thailand fortsätter protesterna efter att bärplockarna återvänt hem. I thailändska nyhetsmedier har de missnöjda arbetarna fått stort utrymme. I ett av inslagen benämns bärplockningen i Sverige som ”bloodberries”. Många av arbetarna har vänt sig till den thailändska arbetsmarknadsmyndigheten DOE för att föra fram sina klagomål. Bland de ilskna arbetare som protesterat hos DOE hör de thailändska bärplockare som var stationerade i Hällnäs i Västerbotten och som jobbade för ett bemanningsbolag vars ägare Mem tidigare lurat arbetare på lönen.

Så slutade säsong 2022. Eller rättare sagt efterspelet. I Thailand kommer det att pågå länge till och vad som händer med misstankarna mot Polarica i Finland återstår att se. En annan effekt av turbulensen under 2022 är att allt fler myndigheter har fått ögonen på bärbranschen. Det nya centret mot arbetslivskriminalitet har ett av sina kontor i Umeå. Där följer man noga vad som sker och deltar i samordnade besök hos bärföretag, där även Arbetsmiljöverket och Skatteverket deltar. 

Även inom den egna branschen talar många om ett omtag. Men det gäller att gå från ord till handling. I annat fall är sannolikheten stor för att det nuvarande systemet med thailändska bemanningsplockare kommer att försvinna helt. 

Se också Dagens Arenas tidigare artiklar om villkoren för de utländska bärplockarna under årets säsong. 

Del 1: Fortsatt osäkra villkor för bärplockare

Del 2: Så luras de thailändska plockarna på pengar

Del 3: Från lokala bäruppköp till storskalig bärplockning

Del 4: Bärplockande ukrainskor får rapporter från krigsfronten 

Mats Wingborg