Ett större ansvar från EU-länderna och en global flyktingfond är några av uppmaningarna i Amnestys rapport som släpps i dag. Den växande flyktingkrisen måste tas på större allvar, skriver Amnesty.
– Vi försöker i rapporten illustrera det som är den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget och det enorma behovet att kräva att stater agerar på riktigt, säger Amnestys flyktingansvariga, Madelaine Seidlitz.
Rapporten visar att över hälften av Syriens befolkning nu är tvångsförflyttade och att 95 procent av dem bor i grannländerna till Syrien. I Libanon består en femtedel av befolkningen av syriska flyktingar. Trots detta har värdländerna nästan inte fått något internationellt stöd, skriver Amnesty.
Förutom krisen i Syrien så lyfter Amnesty flyktingkrisen i Afrika. Just nu beräknas omkring tre miljoner människor vara på flykt från de afrikanska länderna söder om Sahara. Till skillnad från Syrien får krisen i de afrikanska länderna nästan ingen global uppmärksamhet, vilket är ett stort problem, skriver Amnesty.
Även i Sydostasien har flyktingantalet ökat. Det gäller främst flyktingar och migranter från Bangladesh och Rohingyas, som flyr undan förtrycket i Burma.
Amnesty pekar också på det kvarstående problemet med att det knappt finns några säkra vägar att söka asyl. Något som bland annat lett till katastrofen på Medelhavet, där antalet personer som drunknat när de försökt ta sig i säkerhet mer än tredubblats i jämförelse med samma period förra året. Amnesty skriver att den dramatiska ökningen delvis beror på att Italien och EU valde att avsluta räddningsaktionen Mare Nostrum och ersätta den med ett mycket mer begränsat räddningsprojekt.
– Sverige gör mycket på en nationell nivå, men när det gäller EU-kontexten så är vi mindre bra. Sverige skulle kunna fungera som ett gott exempel. Bland annat genom att använda de möjligheter som finns för att erbjuda humanitär visering, säger Madelaine Seidlitz.
Hon lyfter exemplet med bloggaren Ananta Bijoy Das, som sökte visum för att komma till Sverige och delta på en PEN-konferens. Han fick dock avslag av Svenska ambassaden i Dhaka för att det bedömdes finnas en risk att han skulle söka asyl när han kommit till landet. I maj i år, en tid efter att han fått avslaget, blev han mördad.
– Ambassader kan göra en initial skyddsprövning, men det finns en politisk ovilja att låta dem göra det. Sverige skulle kunna jobba för att få upp detta på dagordningen, säger Madelaine Seidlitz.
Hon säger också att Sverige skulle också kunna gå i bräschen för en global flyktingfond, där det skulle samlas pengar att använda vid behov.
Även språkbruket är en viktig del, menar Madelaine Seidlitz.
– Det är viktigt att till exempel inte prata om bördefördelning utan skyldigheter. Språkbruket får inte matcha främlingsfientliga krafter, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
