Coronakrisen Den ekonomiska krisen testar det politiska ledarskapet och skyndar sannolikt på en strukturomvandling. Regeringen har nu chansen att göra en historisk insats, skriver Mats Engström.
Göran Perssons Gröna folkhem var ett svar på 1990-talets ekonomiska kris. Den politiska visionen gav framtidstro i en tid när många hade förlorat jobbet och den sociala välfärden hade skurits ned.
Nu ser vi ett kraftigt fall i efterfrågan och stigande arbetslöshet. Samtidigt vet vi att det behövs stora insatser för att begränsa klimatförändringarna och för att motverka andra miljöproblem. Sådana investeringar kan också bidra till modernisering av näringslivet. Finansminister Magdalena Andersson har redan aviserat att klimatsatsningar bör vara en del av det ekonomiska svaret på krisen, men det återstår att se vad innehållet blir. Kanske kommer ett första steg inom kort, men det behöver följas av fler.
Det går att dra lärdomar från det arbete som vi gjorde i Regeringskansliet under 1990-talet med gröna jobb och med det gröna folkhemmet. Investeringarna behöver vara stora för att ge effekt, och det gäller att ha institutionell förmåga att hantera satsningarna på ett bra sätt. Social och ekologisk hållbarhet hänger ihop.
Men det gäller också att se skillnader. Fastighetssektorn var i centrum för krisen då med hög arbetslöshet i byggsektorn. Så är inte fallet nu, även om det inte går att utesluta framöver. I dag är det istället tjänstesektorn som är särskilt illa ute på kort sikt, liksom många små underleverantörer till industrin.
Att utforma gröna inslag i de kommande återstartspaketen är inte enkelt, bland annat därför att detta är en typ av kris som ingen upplevt tidigare. Vi vet inte vad som händer när pandemin klingar av. Kommer efterfrågan snabbt tillbaka igen, eller blir det en långvarig lågkonjunktur? Får vi en finanskris med långtgående effekter?
Först handlar det om att överbrygga de omedelbara svårigheterna när delar av ekonomin tvärstannat.
Gröna villkor för överlevnadsstöd
Snabba åtgärder behövs till stöd för de som riskerar att bli arbetslösa och för att hjälpa företag som egentligen är livskraftiga men som drabbas hårt av krisen. Redan finns en lång lista på sådana beslut: stöd vid korttidspermitteringar, lån till företag, förbättrad a-kassa, och så vidare.
Akut stöd blir sällan perfekt men behöver ändå ha rätt riktning och inte vara kontraproduktivt. Det gäller inte minst miljöeffekterna. Principen att inte göra skada (”do no harm”) bör gälla för allt krisstöd. Internationella erfarenheter från finanskrisen 2008–2009 visar att förbättringarna då genom gröna krispaket ofta upphävdes av andra typer av stöd, som bidrog till ökade koldioxidutsläpp.
På många håll finns nu en debatt om det är rätt att hjälpa flygbolag ekonomiskt utan krav på klimatåtgärder. Österrike och Frankrike har sagt att den statliga hjälpen ska villkoras med höjda miljöambitioner hos flygbolagen, men det återstår att se hur tydliga kraven blir. Ett förslag i USA att sätta konkreta mål om minskade utsläpp för flygbolagen som villkor för stöd röstades ned i kongressen.
Sverige har hittills inte ställt några krav på gröna motprestationer från de flygbolag som staten nu hjälper att överleva. Det har inte kommit något stöd till tågbolag eller kollektivtrafik i städerna, som också tappar inkomster. När SAS nu verkar behöva ytterligare hjälp testas regeringens klimatambitioner på nytt.
Stöd till företag kan inte vara för komplicerade i det akuta skedet, men även de omedelbara åtgärderna behöver ha ett miljöperspektiv. Trots nya möjligheter att låna är många företag illa ute. Staten kan underlätta avskrivningar av lån om företagen visar trovärdiga planer för miljöåtgärder och detta intygas av oberoende revisorer (”forgiveness loans”). Om staten går in med kapital i vissa samhällsviktiga företag bör det åtföljas av ägarinflytande som styr i grön riktning. Direkta stöd till företag som tappat mycket av sin omställning tycks ingå i förhandlingarna mellan partierna. Det kan man ifrågasätta, men skulle det bli en kompromiss om sådant stöd kan nivån vara högre till verksamhet som bidrar till grön omställning enligt EU:s kategorisering (taxonomi).
Förbereda återstarten av ekonomin
Under detta akuta skede gäller det också att bygga institutionell förmåga för att hantera nya åtgärder under nästa steg. Det är naturligt att Naturvårdsverket nu lånar ut personal till Tillväxtverket för att hantera akuta företagsstöd, men myndigheten behöver få möjlighet att anställa personal för att underlätta grön omställning i nästa fas. Samma sak gäller Miljödepartementet, som nu lånar ut personal till Socialdepartementet.
Nästa steg är att återstarta ekonomin. Det är svårt att veta hur lång den akuta fasen kommer att vara. Vissa branscher, som skogsindustrin, tycks klara sig rätt bra. Det kommer att finnas en uppdämd efterfrågan på konsumtionsvaror när människor åter kan ge sig ut på allvar och till exempel köpa en ny bil. Vi kommer att gå på café och restaurang igen.
Samtidigt går det inte att utesluta en djupare kris. Sveriges ekonomi är exportberoende och bristande efterfrågan i andra länder kan påverka oss under lång tid. Det finns även risk för en internationell finanskris, när många skuldtyngda länder i så kallade tillväxtekonomier får svårt att betala sina lån samtidigt som många företag är överbelånade i förhållande till vad de kan sälja. Bankerna i södra Europa, särskilt Italien, är ytterligare ett skäl till oro. I Sverige är fastighetssektorn och bankernas storlek i förhållande till BNP riskfaktorer. Beredskap för en finanskris kan å ena sidan motivera att ha pengar kvar i statens lador, men å andra sidan kan till exempel åtgärder för att få ned arbetslösheten förebygga just en sådan kris. Vissa av åtgärderna som redan beslutats verkar tydligt sikta på att minska riskerna för finanssektorn, som hyresrabatten för lokaler.
Skattesänkningar för att öka den allmänna efterfrågan kan differentieras efter miljöeffekt. En eventuell momssänkning när samhället öppnar upp igen kan vara större för produkter och tjänster med lågt koldioxidfotavtryck (till exempel sänkt moms på frukt och grönsaker, men inte på rött kött). Däremot är erfarenheterna dåliga av skrotningspremier för bilar som krisåtgärd.
Nya jobb snabbt och ett grönt kunskapslyft
När det gäller grön omställning bör förstås åtgärderna minska miljöpåverkan. Att få ned arbetslösheten kommer att vara en övergripande prioritering för mycket av det som görs. Grönt jobbskapande behöver ha två ben, dels insatser som ger sysselsättning snabbt, dels satsningar som förbättrar konkurrenskraften med effekter på lite längre sikt.
Flera aktuella förslag om investeringar i klimatomställning kan vara kloka, men skapar inte så många jobb med en gång. Vad kan man göra för att minska arbetslösheten under de närmaste två-tre åren? Här finns tidigare erfarenheter att utgå ifrån.
Gröna ombyggnader av byggnader ger en hel del jobb i förhållande till statens insats. EU-kommissionen har föreslagit en renoveringsvåg som del av sin ”gröna giv”. Det finns redan sedan tidigare svenska planer på renoveringar av miljonprogramområdena som också förbättrar miljön. Det kan sjösättas snabbt och behöver ha en tydlig social dimension. Nuvarande hyresgäster ska inte tvingas flytta på grund av högre hyra.
Naturvårdsinsatser är effektiva för att snabbt skapa snabba arbetstillfällen. Ett sådant steg har redan tagits men mer går att göra. Nytt sedan 1990-talskrisen är att många kommuner nu har planer för anpassning till framtida klimatförändringar. Här finns möjliga arbetstillfällen om staten hjälper till att tidigarelägga dessa anpassningsplaner. Även ett statsbidrag för kommunala investeringar mot buller kan skapa många jobb. Buller är ett underskattat miljö- och hälsoproblem. Högre ambitioner för återvinning och resurseffektivitet, liksom bättre underhåll av kollektivtrafiken, är andra områden.
Pandemikrisen visar på möjligheter att göra transportsektorn mer hållbar. Vi kommer förstås att vilja resa igen, men de innovativa digitala lösningar som tagits fram kan minska den negativa miljöpåverkan. Ett särskilt stöd till företag som vill vidareutveckla sådana lösningar för tiden efter krisen kan administreras av Naturvårdsverket, Trafikverket eller Vinnova. Det handlar mer om tjänster än om fysiska investeringar och kan därför ge rätt många jobb per skattekrona.
Många av jobben skapas i små- och medelstora företag. Här behövs både generella åtgärder, som skattefördelar för miljövänliga tjänster, och riktade stöd. Ett Grönt lyft för småföretag kan bygga vidare på liknande satsningar som visat sig fungera, till exempel Digitaliseringslyftet och Klimatklivet. Hållbarhetscheckar med högre belopp än dagens allmänna stöd till affärsutveckling kan hjälpa mindre företag att få expertstöd. Mer pengar till Almi Invest med ett uppdrag att gynna grön omställning kan betyda mycket för innovativa företags möjlighet att växa och anställa fler. Det skulle också öka förmågan hos Almi att vara en bra motpart när Europeiska investeringsbanken, EIB, nu får större muskler för att stödja mindre företag. Även Svensk Exportkredit kan stärkas på motsvarande sätt för större företag.
Kanske är det mest kostnadseffektiva sättet att motverka arbetslösheten att öka satsningarna på vård och omsorg. Det innebär samtidigt att konsumtion styrs till tjänster med låg klimatpåverkan. Pandemikrisen visar att hälsoinvesteringar betyder mycket även för näringslivets produktivitet och långsiktiga konkurrensförmåga. Det skulle också vara en del av nödvändiga insatser för en rättvis grön omställning. Nationalekonomers traditionella ovilja att se nya fasta tjänster i offentlig sektor som en bra krisåtgärd borde omprövas i ljuset av det vi nu upplever.
Ett grönt kunskapslyft kan bli ytterligare en del av ett återstartspaket. Det finns redan goda kartläggningar av kompetensbehoven för klimatomställning i sektorer som byggande och elektrifiering. EU-kommissionen lyfter fram betydelsen av grön kompetens som del av arbetsmarknadsprogram.
Modernisering och hållbarhet på sikt
Den ekonomiska krisen skyndar sannolikt på strukturomvandling. Svenska företag behöver klara konkurrensen med Kina, Sydkorea och Japan som ser ut att komma snabbare ur pandemins efterdyningar. Vi vet sedan länge att tempot behöver öka för att ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Grön omställning kan bidra till modernisering av näringslivet.
Det räcker inte med stöd till exempelvis koldioxidsnåla industriprocesser bara under några år. Här behövs breda politiska uppgörelser som ger investeringstrygghet på 10–20 års sikt. Det gäller såväl i Sverige som i den gemensamma EU-politiken, där bland annat EU:s innovationsfond och utlåning från EIB är viktiga instrument. Sverige behöver utöver Industriklivet även ett stödsystem för koldioxidsnål industriproduktion som liknar det som finns i andra länder för havsbaserad vindkraft med mera (”Contracts for Difference”). Tyskland diskuterar att införa ett sådant system i närtid. Svenska projekt som Hybrit är inte så unika som de framställs i pr-kampanjerna. Det är fullt möjligt att länder som Tyskland och Sydkorea hinner före i teknikutvecklingen om vi inte skalar upp de svenska satsningarna. Bidrag till demonstrationsanläggningar bör gälla även andra miljöområden än klimat, till exempel intelligent återvinning.
Samtidigt bör inte staten ge miljardstöd utan noggrann analys och motkrav. De färdplaner som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige har många goda inslag, men präglas också av att varje bransch vill ha förmåner från staten och fortsätta att växa. Det är knappast det bästa för miljön och samhällsekonomin. Medan det är rätt tydligt att koldioxidsnålt stål är en viktig väg så är detta mer oklart på andra områden. Resurseffektivitet behöver ha en mer framträdande plats och Sverige bör ställa sig bakom EU-kommissionens linje om att sätta energieffektiviteten främst i industrins klimatomställning. Kärnkraftsföretagens intresse att förlänga sina reaktorers livstid bör granskas kritiskt.
Här har statliga myndigheter ett ansvar att läsa färdplanerna med kritiska ögon. Även de gröna kreditgarantier som uppges diskuteras i dessa dagar behöver prövas ordentligt mot projektens mognadsgrad och potential – annars finns det risk för bakslag.
Modernisering innehåller många andra element. Digitalisering och maskininlärning (AI) kan få stor betydelse för att minska miljöpåverkan och stärka den svenska konkurrenskraften. Det gäller både industrin och tjänstesektorn.
Hållbar mobilitet med digitalt stöd är ett särskilt intressant område för Sverige med företag som Ericsson, Volvo och Scania. Samtidigt behöver IT-branschens ekologiska fotavtryck minska. Ordentliga och långsiktiga svenska satsningar på forskning, utveckling och demonstration behövs även när den omedelbara pandemikrisen avtagit. Gemensam utveckling av intelligent och hållbar kollektivtrafik för städerna kan bli ett sådant svenskt flaggskeppsprojekt.
Gröna skatter kan finansiera välfärd
Statsskulden kommer att växa på grund av krisen och behovet av återstartspaket. Sannolikt följer en period av finansiell konsolidering när ekonomin kommit igång igen. Man kan diskutera länge om hur mycket sparande som egentligen behövs då, men det är inte ämnet här. Däremot att peka på möjligheter att stärka statsfinanserna på andra sätt än genom neddragningar i välfärdssystemen.
Klimatskadliga subventioner kan tas bort. Skattebefrielsen för sjöfart och för flyg är exempel på sådana stöd som kostar statskassan många miljoner. Dessutom kan miljöskatter bli en större del av statens inkomster, såväl i Sverige som i andra delar av EU. Det är lättare att införa och höja gröna skatter om det sker samtidigt med förändringar som har stort stöd bland medborgarna, som investeringar i hälsovård eller kollektivtrafik. Ett sådant läge finns nu.
En invändning brukar vara att intäkterna från miljöskatter inte är stabila eftersom syftet är att minska utsläppen och då minskar också skattebasen. Den debatten fanns redan när vi i Miljöavgiftsutredningen tog fram förslaget till koldioxidskatt år 1990. Men stabiliteten i intäkterna beror på vad det är för slags miljöskatter som vi talar om. Koldioxidutsläppen försvinner tyvärr inte så snabbt, och väl utformade nya miljöskatter kan ge intäkter lång tid framöver. Ett antal intressanta förslag finns i antologin Växla upp!, nyligen publicerad av tankesmedjan Fores. Miljöskatter kan även användas för att finansiera delar av EU:s budget, det som brukar kallas egna resurser. Ett golv för priset på utsläppsrätter inom EU är ett annat tänkbart inslag.
Ett tillfälle att visa ledarskap
Det är knappast möjligt för de fyra partierna som nu gör upp om den ekonomiska politiken att presentera ett heltäckande program på alla dessa områden i ett enda paket. Utvecklingen är så snabb och så osäker att mycket måste beslutas i realtid. Ändå gäller det att staka ut riktningen. Visionen om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland kan ha en liknande funktion i krisen som Göran Persson gröna folkhem, ge framtidstro och riktning. Grön omställning är både ekologiskt nödvändigt och ekonomiskt fördelaktigt. Samma sak gäller i EU, något som jag skrivit om i annat sammanhang.
Det finns risker med att vara för försiktig, så en grundprincip behöver vara att inte göra det bästa till det godas fiende. Liksom vi accepterar att stöd till innovationer ibland misslyckas måste politiken ta vissa chanser därför att konsekvenserna av en långtgående ekonomisk nedgång är så stora. Allt kan inte vara perfekt från början. Med detta sagt gäller det förstås att lära av tidigare erfarenheter och utforma insatserna så klokt som möjligt.
Krisen testar det politiska ledarskapet. Stefan Löfven, Magdalena Andersson, Isabella Lövin och deras samarbetspartners har nu chansen att göra en historisk insats för både ekonomi och miljö.
***
Följ Arena Essä på Facebook
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
