Wild Horse Nine

Kombinationen av utrikespolitik, knivskarp dialog och svart humor är oslagbar. Jon Andersson ger högsta betyg till Martin McDonags politiska thriller, med svensk premiär på fredag. 

Santiago, Chile 1973. De två CIA-agenterna Chris Carlisle (John Malkovich) och Lee Chesterfield (Sam Rockwell) befinner sig i landet för att hjälpa till att iscensätta den militärkupp som kommer att leda till störtandet av landets demokratiskt valda president Salvador Allende och inrättandet av ett militärstyre under general Augusto Pinochet. En terrorregim som bara under de första månaderna dödar tusentals oppositionella.

Det låter inte direkt som de bästa förutsättningarna för en svart komedi. Ändå är det precis vad “Wild Horse Nine” är.

Svart humor

När vi kommer in i handlingen har Chris och Lee precis blivit beviljade semester för att åka till Påskön och titta på de kända stenstatyerna moai. Eller ”huvudena” som Chris och Lee uttrycker det.

Snart får vi reda på att allt inte står rätt till med Chris.. Han är döende i cancer och ägnar en del av tiden på Påskön med att diktera sina framtida memoarer i en diktafon. Något som inte uppskattas av byråchefen MJ (Steve Buscemi). Att Chris dessutom ger hintar åt folk han träffar vad han egentligen håller på med är förstås ännu mindre populärt.

Regissören Martin McDonagh har blivit något av en expert på att göra en sorts buddykomedier med en stor dos svart humor. “The Banshees of Inisherin” (2022) och “In Bruges” (2008), båda med Colin Farrell och Brendan Gleeson i huvudrollerna, är utmärkta exempel på det.

Och vi McDonaghfans blir inte besvikna den här gången heller. Man skulle kunna se “Wild Horse Nine” som en sorts kusin till de båda filmerna. Inte minst finns likheter med “In Bruges”, som handlar om två yrkesmördare som åker på semester till Brygge i Belgien.

Utrikespolitisk tyngd

Dialogen är lika vass som alltid. Replikerna levereras med total tonträff och ackuratess av skådespelarna. Det gäller inte minst Malkovich. Jag skulle inte bli förvånad om det här är rollen som gör att den amerikanske mästerskådespelaren slutligen får sin välförtjänta Oscar. Sam Rockwell är också mycket bra som Malkovich kollega och Steve Buscemi levererar som vanligt i rollen som de båda agenternas obehagliga men lätt komiska chef. 

Bakom den humoristiska ytan döljer sig också ett stort mörker. Det här är trots allt en film som beskriver CIA:s och indirekt den amerikanska regeringens medverkan till att tusentals chilenare dödades och fängslades och att landets demokratiskt valda president avsattes. Det visar sig också att Malkovichs karaktär varit delaktig i mordet på den kongolesiske presidenten Patrice Lumumba och kuppen i Guatemala. I båda fallen demokratiskt valda ledare som avsattes med hjälp av USA. Något som  ger filmen ytterligare utrikespolitisk tyngd. 

Kombinationen av utrikespolitik, knivskarp dialog och svart humor är oslagbar. Något som gör “Wild Horse Nine” till en av årets i särklass bästa filmer. Hela året har jag väntat på 2026 års motsvarighet till ”One Battle After Another”. Nu är den äntligen här.

Jon Andersson