Politik Vad är värst? Ny Tidöregering eller att förklara varför kongressbeslut inte kan uppfyllas? Det frågar sig Eva Zetterberg, tidigare vice talman i riksdagen för Vänsterpartiet.
Två gånger, snart tre, har riksdagen misslyckats med att få fram en statsminister. Om även det fjärde försöket misslyckas blir det extraval. Ett val där mycket pekar på att Tidöregeringen blir kvar. Vänstern kommer att få skulden, men i grunden är det socialdemokraternas fel. Vänsterpartiets krav på att sitta i en regering man röstar fram borde vara självklart och det var väl känt innan valet. Det är nästan ofattbart att socialdemokraterna inte såg till att ha laget klart innan valet. Jag är övertygad om att det var en viktig förklaring till att Tidöpartierna, som klargjort att man var ett lag, fick så pass bra valresultat, trots ett massivt missnöje med deras politik.
Ovärdiga regeringsförhandlingar
Men vad gör vi nu? Nästan alla vi rödgröna väljare är besvikna och som medlem i Vänsterpartiet är jag djupt oroad. Valets fyra vinnande partierna måste nu förhandla fram viktiga överenskommelser. Beslutet att stoppa tonårsutvisningar visar på att man kan komma överens. Se till de frågor där partierna har en samsyn. Det gäller inte bara en human flyktingpolitik, utan också vidta åtgärder för klimatet, för landsbygden och för biståndet. Sex partier har sagt sig vilja återställa biståndet till 1 procent och att utvisningar inte ska bekostas med biståndspengar. En plan måste utarbetas direkt, återställande kan inte göras på ett år. När USA och så många av världens rikaste länder sviker de fattigaste kan Sverige visa att trenden kan brytas, internationell solidaritet ska avspeglas i konkret politik.
De nuvarande turerna om regeringsförhandlingarna är ovärdiga vår demokrati. Vi vill inte se mer av partiförespråkare som förklarar vad de inte vill och hävdar att det visst förs samtal. Centerns motstånd mot vänstern har ingen motsvarighet på regional och kommunal nivå. Gotland, Stockholm, Göteborg och Malmö visar vägen. Olika regeringar och riksdagsmajoriteter har utnämnt vänsterpartister som landshövdingar, generaldirektörer, vice talmän, ordförande i utskott och ambassadör. De har företrätt Sverige väl, varför inte acceptera ministrar från V? Se hur det fungerar i andra nordiska länder.
V kan lära av SD
Men om och jag säger om, med förhoppningen att jag har fel, Centerns inställning står sig, och Socialdemokraterna är fortsatt lamslagna måste vänstern ta ansvar. Vänsterpartiet får gå tillbaka till sina medlemmar och fråga vad som är värst – backa från kongressbeslutet nu eller acceptera att Tidöregeringen fortsätter?
V kan lära av SD – det parti som vunnit mest i Tidösamarbetet. På samma sätt kan vänstern se till att få igenom till exempel en human asylpolitik, vända klimatpolitiken, slopa karensavdraget och stoppa vinster i skolan. För mig är svaret enkelt. Valresultatet ska återspeglas i rödgrön politik, men inte nödvändigvist i antal ministrar från V.
För mig är det inte den bästa lösningen, men precis som i diplomatin måste man söka det som stridande parter ändå kan acceptera. Allt måste göras för att undvika fyra nya år med utvisningar, ökade utsläpp, vinster i skola och omsorg och nedläggning av Sida.
Eva Zetterberg, före detta ambassadör och vice talman (V) i riksdagen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
