debatt Det försämrade högkostnadsskyddet för läkemedel fyllde ett år i juli. Nya siffror från Svenska Diabetesförbundet visar på negativa konsekvenser för många med diabetes. En ny regering bör rulla tillbaka en ogenomtänkt och orättvis reform, skriver Anna Stigsdotter Jansson, Svenska Diabetesförbundet.
I Sverige lever runt 600 000 personer med diabetes, varav cirka 85–90 procent med diabetes typ 2 och runt 10 procent med diabetes typ 1. Många med diabetes behöver flera läkemedel för att undvika allvarliga komplikationer och i förlängningen förtida död. Det kan vara medicin mot höga blodsockernivåer, högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller hjärtproblem. Varje dag dör cirka sex personer där diabetes är den underliggande dödsorsaken.
Inför försämringen av högkostnadsskyddet för läkemedel varnade vi för konsekvenserna av reformen. Diabetesbarometern 2026, med över 4 000 respondenter, visar nu att åtta procent av medlemmarna i Svenska Diabetesförbundet antingen har avstått från att hämta ut sina läkemedel eller tvingats låna pengar för att klara av medicinkostnaderna. En skriver: ”Det är en ekonomisk fråga. Lika bra att inte leva längre. Den tanken har kommit på grund av ekonomiska skäl.”
Kvinnor tenderar att drabbas lite hårdare än män och andelen kvinnor som antingen avstått från inköp av läkemedel eller fått låna för att klara av kostnaden var nio procent. Samma andel bland männen var sju procent.
I gruppen som avstått från inköp av läkemedel, uppger närmare sex av tio att det har drabbat hälsan negativt. ”Jag blir stressad över hur jag ska kunna betala för de medicinerna jag behöver, vilket påverkar både mitt blodsocker och blodtryck negativt”, säger en av de drabbade.
Ökad ohälsa om man inte har råd att ta sin medicin
När kostnaderna för läkemedel ökar ställs människor inför orimliga val. Det kan handla om pensionärer med små inkomster, men vår analys visar att även många personer i yngre ålder drabbas hårt. Det är exempelvis i åldersspannet 51–60 år som störst andel har fått låna pengar för att klara av medicinkostnaderna under det senaste året. Att tvingas låna pengar för att hämta ut livsnödvändig medicin är inte förenligt med en jämlik vård.
Överraskande nog är det också i åldersspannet 30–40 år som störst andel uppger att försämringen av högkostnadsskyddet för läkemedel har inneburit att de har avstått från inköp av läkemedel. Andelen i den gruppen var 8,1 procent mot 4 procent på totalen.
När personer med diabetes inte har råd att ta sin medicin ökar risken för komplikationer som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stroke och synskador. Detta ger i sin tur fler undvikbara och dyra akutvårdsbesök, sjukhusinläggningar och sjukskrivningar.
På sikt riskerar hälso- och sjukvårdskostnaderna därmed att öka, samtidigt som skatteintäkterna minskar när människor sjukskrivs. Reformen har därmed inte bara flyttat kostnader från staten till individen – den riskerar också att skapa ökade samhällskostnader längre fram.
Läkemedel ska inte avgöras av plånboken
Sverige har länge haft principen att vård och nödvändiga läkemedel ska vara tillgängliga efter behov, inte efter plånbokens storlek. Därför behöver de markanta försämringarna av högkostnadsskyddet antingen rullas helt tillbaka, eller så måste de grupper som drabbas hårdast kompenseras på annat sätt.
Ingen ska behöva avstå från inköp av läkemedel eller skuldsätta sig för att kunna hämta ut sin medicin. Detta borde inte vara en vänster- eller högerfråga, men vi konstaterar att det tyvärr verkar vara det i svensk politik för närvarande även om den pågående valrörelsen indikerar en viss rörelse när det gäller högkostnadsskyddet för läkemedel.
Detta handlar ytterst om vilken vård vi vill ha i Sverige. Ett rättvist system runt läkemedel som bygger på behov framför ett orättvist system där allt fler utsatta människor tvingas bära en orimlig och ohanterbar ekonomisk börda på egen hand.
Svaret borde vara självklart för en ny regering, oavsett sammansättningen av partier i denna.
Anna Stigsdotter Jansson, ordförande Svenska Diabetesförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
