Pensioner I stället för tänkta 60 procent får man i dag ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen i pension. Enligt LO kan det bli ännu lägre för yngre årskullar. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, menar att det krävs flera åtgärder för att pensionerna ska höjas.
– Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger han.
Pensionerna seglar sällan upp som en stor valfråga under en valrörelse. Ändå framhäver flera organisationer, bland annat LO och SPF Seniorerna, att de är alldeles för låga. Detta konstaterar även försäkringsbolaget Folksam. Sedan 1999, när dagens pensionssystem sjösattes, har den allmänna pensionen gradvis sjunkit från tänkta 60 procent till i genomsnitt 43 procent av slutlönen, enligt Folksams beräkningar.
– När vi gjorde första granskningen av utfallet 2009 var det inga jätteskillnader. Då hade det sjunkit med 4 procent till i genomsnitt 56 procent av slutlönen. Det var inte mycket att bekymra sig över då. Men det har fortsatt sjunka varje år och är nu nere på 43 procent. Då har man faktiskt kommit till en nivå som är oacceptabel, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Enligt LO får en arbetare född 1961 med en lön på 40 000 kronor och som jobbat 46 år ut knappt 21 000 kronor i inkomstgrundad pension före skatt, om hen går i pension vid 65 års ålder. Och värre kan det bli, varnar den fackliga organisationen. En ökande medellivslängd innebär att pensionsavgifterna ska räcka längre och utbetalningarna blir därmed lägre. En person född 1987 som arbetar från 19 år till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte få ut mer än 18 800 kronor innan skatt, enligt LO:s beräkningar.
Straffar arbetare
Håkan Svärdman menar att politikerna försökt svara på utvecklingen med att införa den så kallade riktåldern. I dag kan du tidigast få rätt till pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, när du fyllt 67 år. Man kan också plocka ut inkomst- och premiepensionen tidigast tre år innan riktåldern. Här drar arbetare med fysiskt tunga arbeten det kortaste strået, påpekar Håkan Svärdman.
– Enligt överenskommelsen skulle pensionssystemet främja flexibiliteten. Tanken var att man skulle kunna ta ut sin pension vid 61 år. Den flexibiliteten har inte blivit möjlig för arbetare, som ofta har långa arbetsliv, ofta längre än 40 år, och sämst förutsättningar att jobba längre. Åldersgränsen höjs till 64 år och beskattningen på pensionen är tusentals kronor högre fram tills du fyller 67. Så man straffar dem med ett långt arbetsliv som hade kunnat kliva av tidigare. Jag skulle säga att livsinkomstprincipen har omintetgjorts, säger Håkan Svärdman.
Höj pensionsavgiften
Han påpekar också att det inte räcker att höja riktåldern för att få upp nivån till 60 procent allmän pension. Även pensionsavgiften borde höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, slår han fast. Det skulle exempelvis kunna finansieras med ett extra uttag av AP-fonderna till pensionssystemet, enligt Håkan Svärdman. Vidare menar han att garantipensionen behöver moderniseras och att den så kallade gasen i pensionssystemet, som fördelar överskottet i pensionssystemet till pensionärer och pensionssparare, behöver maximeras.
Varför pratas det så lite om pensionerna i valrörelsen, trots att man ofta hör att de är för låga?
– Generellt har socialförsäkringsfrågor inte haft genomslag. Folk uppfattar det som komplicerat. Som politiker gör man ingen större karriär om man lägger stor kraft de frågorna. Man vinner inte val på glada framtida pensionärer, utan det handlar om den kommande mandatperioden. Då hamnar pensionerna i skymundan, säger Håkan Svärdman.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
