Fattigdom På tisdag röstar riksdagen om regeringens förslag om bidragstak och förändrat försörjningsstöd. Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, varnar för att reformen kommer att slå hårt mot redan utsatta hushåll.
– Det här spär bara på den situation som vi har med en fortsatt ökad ojämlikhet mellan hushållen i Sverige, säger han.
Det lönar sig för dåligt att gå från bidrag till arbete. Det menar regeringen som därför vill införa ett bidragstak och strama åt riksnormen för försörjningsstöd. Riksnormen ska bättre återspegla ”dagens konsumtionsmönster” och inte ”beräknas utifrån dyrare livsval”, menar regeringen. Dessutom ska stödet räknas ner för större familjer från och med det fjärde barnet.
– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, i ett pressmeddelande.
Stödet har urholkats
Men Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, menar att nivån för försörjningsstödet redan i dag är för lågt.
– På 90-talet var man överens från både höger och vänster om att man ska ha en skälig levnadsnivå. Man angav i socialtjänstförordningen att försörjningsstödet ska kopplas till den vanliga prisutvecklingen och till Konsumentverkets årliga prisundersökningar. Men 2006 gjorde man avsteg från det och knöt stödet till KPI, konsumentprisindex, säger Tapio Salonen.
Eftersom inflationen var låg från slutet av 00-talet till början av 2020-talet höjdes riksnormen i försörjningsstödet långsamt. När inflationen sedan steg kraftigt mellan 2022 och 2024 och priserna på bland annat mat, hyror och drivmedel ökade snabbt, hann stödet inte följa med, framhåller Tapio Salonen. Detta eftersom riksnormen räknas upp årsvis utifrån tidigare prisnivåer.
– Så värdet av riksnormen har redan i utgångsläget, innan de här förändringarna regeringen föreslår, försämrats. Hushåll som lever på försörjningsstöd ligger på en mycket lägre nivå i förhållande till normala levnadsförhållanden än tidigare. Forskningen är väldigt entydig med att den nivå som riksnormen ligger på nu, den kan inte sägas uppfylla lagens andemening om skälig levnadsnivå, säger han.
Civilsamhället larmar
Samtidigt som värdet på försörjningsstödet minskat har också andelen hushåll som får stödet minskat med omkring 30 procent sedan 2018, framhäver Tapio Salonen. Bland annat på grund av att de som kom till Sverige under den stora flyktinginvandringen på mitten av 10-talet i högre grad är självförsörjande i dag.
– Det är färre som får försörjningsstöd, men för dem som får det är den relativa nivån mycket lägre än tidigare. Civilsamhället larmar om detta. Att det är många som nu söker sig till Stadsmissionen, Matmissionen och andra frivilliga organisationer. Nu föreslår man att den generella riksnormen ska ligga ännu lägre. Och som grädde på moset föreslår man då ytterligare sänkningar av hjälpnivån för familjer med många barn. Vilket inom parentes är väldigt få hushåll egentligen, säger Tapio Salonen.
Politiska symbolsignaler
Han påpekar att debatten kommit att handla om några extremfall som skulle få ut väldigt mycket i bidrag, men att man då glömmer hur försörjningsstödet är utformat. Det är ett kompletterande stöd som bara fyller upp hushållets inkomster till den nivå som riksnormen anger. Man drar av för bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd samt aktivitetsersättning och sjukersättning.
– De genomsnittliga utbetalningarna av försörjningsstöd ligger på en relativt låg nivå, säger Tapio Salonen.
Enligt regeringen ska reformen leda till att fler kommer i arbete då det lönar sig bättre än att gå på bidrag. Tror du inte att det kan bli så?
– Det finns inget som helst forskningsmässigt stöd för sådana påståenden. Vi som är insatta i de här frågorna är helt överens om att den här reformen går rakt i motsatt riktning mot all kunskap på det här området. Det här spär bara på den situation som vi har i Sverige med en fortsatt ökad ojämlikhet mellan hushållen. Det blir en bottenplatta för fortsatt otrygghet för barn och unga som växer upp i knappa ekonomiska villkor. Den här kontrollpolitiken har inte visat att den kan uppnå sina påstådda syften, säger Tapio Salonen och tillägger:
– Detta är en mycket cynisk och populistisk politik. Det handlar mer om politiska symbolsignaler än om vilket stöd hushållen faktiskt behöver.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
