En majoritet av de som söker akut hjälp hos landets stadsmissioner lever på långvarigt försörjningsstöd, visar en ny kartläggning. »Ekonomin slits ner och människor hamnar i en väldigt utsatt situation«, säger forskaren Magnus Karlsson.
Det finns en utbredd och växande fattigdom i landet. Och det handlar om en fattigdom som inte enbart är relativ, det vill säga i förhållande till det omgivande samhället. Det visar en kartläggning som Sveriges Stadsmissioner tillsammans med forskare vid Ersta Sköndal högskola presenterar i dag, måndag.
– Utifrån stadsmissionens berättelser finns det människor som inte har någonting att leva på. En stor del insatserna rör utdelning av matkassar, vilket bekräftar bilden att människor inte ens har mat för dagen. Det handlar alltså om absolut fattigdom, säger Magnus Karlsson vid institutionen för socialvetenskap på Ersta Sköndal högskola.
Kartläggningen visar bland annat att mer än hälften – 54 procent – av de insatser som stadsmissionerna genomför riktar sig till människor som lever på långvarigt försörjningsstöd.
– Försörjningsstödet är tänkt som en kortare insats. Men lever man med försörjningsstöd under lång tid så slits ekonomin ner på ett sätt som gör att man hamnar i en väldigt utsatt situation.
Vidare finns det också personer som har rätt till hjälp från det offentliga, men som faller mellan stolarna.
– Det kan handla om att de av någon anledning inte har möjlighet att söka försörjningsstöd eller blir hänvisade mellan samhällets olika insatser.
Därutöver finns utsatta EU-migranter och papperslösa, som varken har rätt till ekonomiskt eller socialt stöd, som söker akut hjälp hos stadsmissionernas verksamheter.
– Och det är framför allt den här gruppen som riskerar att få det riktigt illa, säger Magnus Karlsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
