Krönika Utan en andra chans slutar unga våga välja svårt
I Sverige älskar vi andra chanser. På Melodifestivalen har vi länge haft ”andra chansen” för att ge artister en extra möjlighet att nå finalen. Hela vårt skolsystem är utformat med möjligheten att ge andra chanser – via Komvux, vuxenutbildningar och sist men inte minst högskoleprovet.
I lördags skrev över 100 000 personer högskoleprovet. För många handlar det om att öka sina chanser att komma in på en utbildning. För andra handlar det om möjligheten till en andra chans.
Den senaste tiden har debatten om högskoleprovet handlat mycket om kvalitet. Rapporter från Riksrevisionen och Sveriges Ingenjörer visar att studenter som antas via provet ibland presterar sämre än de som antas på betyg. Därför har kraven varit tydliga: att minska provets betydelse, särskilt på ingenjörsutbildningar. Men den diskussionen missar en avgörande poäng.
Om högskoleprovet inte fanns hade jag inte vågat välja naturvetenskapsprogrammet. Och jag tror inte att jag är ensam.
Tryggheten som gjorde att jag vågade
För mig var det vetskapen om att högskoleprovet fanns, som gjorde att jag vågade hoppa. Trots att klasskamrater valde bort ökända kurser som matte 4 eller matte 5, läste jag dem av intresse – men också för att betygen inte var min enda chans. Det gjorde att jag vågade testa sådant jag var nyfiken på och faktiskt fokusera på att lära mig – inte bara prestera.
I åttan sa min fysiklärare: ”väljer ni natur kommer ni bara plugga hela tiden. Välj samhällsprogrammet istället.”
Och sådana kommentarer biter sig fast. Jag hade klasskamrater som valde bort vissa program just för rädslan att de inte skulle klara det.
När vi pratar om antagning handlar det ofta om rättvisa i slutet och de elever som kommer in. Men vi behöver titta mer på det som händer långt innan själva högskolevalet sker, och vad som avgör vilka barn som ens vågar försöka.
När elever väljer strategi framför intresse
Sveriges Ingenjörer har i en analys av 200 000 elever visat att många elever gör taktiska val till gymnasieprogrammen. Elever som väljer natur och teknik får i genomsnitt lägre betyg än jämförbara elever på andra program. Resultatet blir att många väljer bort natur och teknik – trots intresse – eftersom andra program ses som lättare och ger högre betyg.
Men om tilliten till högskoleprovet försvagas, finns det inte en risk att dessa taktikval förstärks?
Att begränsa högskoleprovet är som att sätta plåster på ett djupt sår i Sveriges utbildningssystem. Men det är ett sår som börjar långt tidigare – redan i grundskolan – och som kräver betydligt mer än så.
Vill vi att fler barn ska våga välja svårt, välja rätt och välja efter intresse?
Om möjligheten till en andra chans försvinner, så slutar barn att våga hoppa.
Julia Qiu
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
