Krönika Ska elever betala för Mohamssons gåshud över vackra skolbyggnader med lägre lärartäthet och färre skolböcker?

Jag är den första att skriva under på det symboliska värdet av vackra skolor. Och det ska inte råda någon tvekan om att det huvudsakliga syftet med byggnaden är att underlätta lärande.

Men Mohamssons utspel om att förbjuda fula skolor får mig att undra: Pratar hon överhuvudtaget inte med sina kommunala partikompisar?

Dyrt att bygga skolor

Låt oss ta Järfälla som ett exempel. Jag arbetade själv för Socialdemokraterna där under några år. En sak jag lärde mig var att det är dyrt att bygga skolor. Mycket dyrt. Och ofta blev det betydligt dyrare än vad vi först räknat med. Ett sådant projekt var en ny skola i Ormbacka. Politikerna beslutade till en början att den nya skolan max fick kosta 210 miljoner kronor. Men efter projektering visade det sig att prislappen skulle landa på 270 miljoner kronor.

Då sa vi stopp. Barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att återkomma med förslag för att göra bygget möjligt till en lägre kostnad. Att vi då skulle ställa estetiska krav fanns inte på kartan. Hela fokuset var att få fram en skola som gör kvalitativ undervisning möjlig. Det framstod då som helt nödvändigt att bygga skolan. Nya bostäder i området och fler barnfamiljer krävde helt enkelt fler klassrum. Men det kunde inte ske till vilket pris som helst.

Varför inte? Kanske någon undrar. En större investering kräver att kommunen tar större lån samtidigt som kostnaderna för att driva skolan ökar. Och pengarna för att driva skolan tas ur samma pott som används för att bedriva undervisningen.

Dyra lokaler innebär helt enkelt mindre pengar över till lärare, läroböcker och elevhälsa.

Det här handlar inte heller om ett isolerat problem för Järfälla. En snabb googling ger flera träffar på kommuner med samma problem. Det handlar bland annat om högt ställda krav i kombination med de senaste årens snabba prisutveckling.

Orimligt krav uppifrån

Elever ska ha god arbetsmiljö, det ska vi ha högt ställda krav på. Men att regeringen skulle göra det olagligt att bygga ”fula skolor” blir ett orimligt krav uppifrån. Dessutom är det en högst subjektiv fråga vad som fult och vad som är vackert.

Skolbyggnader ska först och främst vara en bra plats för lärande. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men det är tillräckligt med lärare och läroböcker också. Ska staten ställa krav om estetisk utformning så ska man också betala för det.

Jag hoppas att det är där diskussionen kan landa. Att de stigande byggkostnaderna för samhällsviktiga verksamhetslokaler gröper ur kommunernas budgetar. Det blir något lokalpolitiker tvingas snåla in på.

Mitt förslag för att lösa problemet är ett statligt investeringsstöd till välfärdslokaler. Det skulle ge kommunerna möjlighet att investera i bland annat skolor efter behov snarare än vad som är billigast. Det skulle öka kvaliteten i verksamheten utan att man samtidigt får dra ner på exempelvis personal.

Vill regeringen dessutom ha krav om estetisk utformning, ja då är det bara att öppna plånboken.

Jakob Amnér