Debatt Regeringen vill göra Sverige mer attraktivt för kvalificerad arbetskraft. Samtidigt höjs lönetröskeln för arbetskraftsinvandring kraftigt. Den motsägelsen riskerar att försvaga Sveriges konkurrenskraft i en tid när kampen om kvalificerad kompetens hårdnar.
Sverige är ett litet, exportberoende land vars välstånd bygger på kunskap, innovation och kvalificerad arbetskraft. I en tid av geopolitisk oro och snabb teknikutveckling är internationell kompetens en strategisk tillgång.
Regeringen har nyligen lagt förslag för att förbättra förutsättningarna för utländska doktorander, forskare och studenter att verka i Sverige. Det är en viktig ambition. Samtidigt har regeringen, inom ramen för Tidö-samarbetet, beslutat att höja lönetröskeln för arbetskraftsinvandring till 90 procent av medianlönen. Den nya nivån träder i kraft den 1 juni 2026 och motsvarar i dag omkring 34 000 kronor i månaden. För att mildra effekterna har man försökt sig på att ta fram undantagslistor med yrken där kompetensen är en bristvara i Sverige. Men dessa är bara ett flagrant exempel på hur olämplig och opraktisk den här lagstiftningen är.
Övergångsregler räcker inte
Det är inkonsekvent att tala om att förbättra förutsättningarna och samtidigt införa regler som i praktiken utestänger. En generellt utformad och kraftigt höjd lönetröskel försvårar rekryteringen av kvalificerade personer, särskilt dem som befinner sig i början av karriären, som exempelvis postdoktorer och specialister. Grupper som Sverige har uttalat behov av.
Flera nya regler inom migrationsområdet påverkar bilden av Sverige. Det handlar både om arbetskraftsinvandring och de förändrade bestämmelser som påverkar familjer vars barn fyller 18 år. Sammantaget riskerar de att försvaga Sveriges attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft. När möjligheten för unga som har vuxit upp här att stanna begränsas, och när reglerna upplevs som oförutsägbara, skickar det signaler som skapar osäkerhet.
Statsministern har aviserat möjliga övergångsregler i vissa fall. Det är välkommet, men det räcker inte. I grunden skapar systemet oro och osäkerhet för familjer som arbetar, utbildar sig och bidrar till svensk ekonomi och kompetensförsörjning.
Saco har länge varit tydliga: arbetskraftsinvandringen ska vara ansvarsfull och utformas så att missbruk motverkas. Oseriösa aktörer ska stoppas. Den lagstiftning som nu är aktuell gör istället att bristen på kompetens, särskilt inom vissa branscher, kan få stora negativa följder i samhället.
Behöver ge tydligt besked
När politiken talar om att stärka Sveriges attraktivitet för forskare och samtidigt inför generella hinder för internationell arbetskraft uppstår dubbla signaler. I den globala konkurrensen om talanger väger stabilitet och förutsägbarhet tungt.
Inför höstens val behöver partierna ge ett tydligt besked om hur Sverige ska säkra sin långsiktiga konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Det finns en växande samsyn att tillräcklig hänsyn inte har tagits till konsekvenserna av den nya lagstiftningen.
Regeringen bör därför ompröva hur lönetröskeln är utformad och säkerställa att reglerna för arbetskraftsinvandring är långsiktiga, rättssäkra och anpassade till Sveriges behov av kvalificerad kompetens.
Politiken måste hålla ihop, och det gör den inte idag. Ett Sverige som vill konkurrera med kunskap har inte råd med dubbla budskap. När Trump skär i forskningsanslag och kastar ut högutbildade från USA, skulle Sverige kunna kliva fram, istället för att backa. Är regeringen redo för det?
Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
