Karin Rågsjö (V)

Vi har ingen sjuksköterskebrist, däremot har vi brist på rimliga villkor, som bara kan bli bättre om vi får ett mer omfördelande skattesystem och mindre vinster i vårdbolagens fickor, skriver Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.

Nyligen infördes obligatoriskt överintag på alla vårdavdelningar på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. På en tung canceravdelning innebar det 13 patienter. Flera av dessa är svårt sjuka.

På avdelningen finns en sjuksköterska i natt och två undersköterskor. Sett till bemanningen skulle avdelningen haft 9 patienter men har nu alltså påtvingats fyra extra patienter.

Var och en kan föreställa sig hur det skulle vara att vara någon av dessa tre som springer mellan rummen där de röda lamporna lyser. Många patienter har smärtor, ångest och någon patient måste till intensiven på grund av att komplikationer tillstött. Att inte kunna göra sitt jobb så som man är utbildad för, att ständigt känna sig otillräcklig.

Ingen vill jobba under sådana omständigheter och ingen ska behöva göra det. Det är därför vi ser en personalflykt från sjukhusen. Och det är den mest erfarna personalen, de specialistutbildade sjuksköterskorna som har jobbat många år, som försvinner först.

Så vart tar de flyende sjuksköterskorna vägen? De tar jobb på vårdcentraler och företagsmottagningar eller bemanningsbolag som sedan hyr ut dem för fyrdubbla summan tillbaka till sjukhusen, då med högre lön och bättre schema.

Det är alltså ingen brist på sjuksköterskor. Det är brist på rimliga villkor och rimliga löner på sjukhusen.

Vänsterpartiet reagerar starkt på personalflykten från sjukhusen i hela landet. För oss är det tecken på att en redan allvarlig utveckling gått in i ett ännu allvarligare skede.

Det är alltså ingen brist på sjuksköterskor. Det är brist på rimliga villkor och rimliga löner på sjukhusen.

I grunden är det den långvariga åtstramningspolitiken, nedskärningarna och privatiseringarna som skapat vårdkrisen på sjukhusen. På många håll har man också infört styrsystem inspirerade av modeller från näringslivet.

Vad vi ser växa fram är en ny form av sjukvård, ett bolagiserat sjukvårdssystem som kostar enormt mycket, men knappast skapar mer hälsa eftersom pengarna går till företagen och inte till vården av de sjuka.

Det här får givetvis konsekvenser för patienterna som inte får den vård de behöver och många inom professionen larmar också om bristande patientsäkerhet.

Vänsterpartiet har fått igenom 10 miljarder till välfärden, som bland annat går till bättre arbetsvillkor i vården. Det är en reform som kommer att göra skillnad, men det behövs mer för att möjliggöra det som Vårdupproret krävde: en hållbar arbetsmiljö för alla i vården, tid för återhämtning vid natt- och skiftarbete, färre patienter per sjuksköterska i akutsjukvården, att ingen ska behöva dö på grund av platsbrist, adekvat löneutveckling över arbetslivstid och lika vård för alla.

Därför driver Vänsterpartiet politik för ett mer omfördelande skattesystem, där de rika bidrar betydligt mer än idag, och för att vårdens skattepengar inte ska få försvinna ner i fickorna på vårdbolagens ägare. Vad som krävs för en solidarisk sjukvård – och för att få sjuksköterskor, läkare och undersköterskor att faktiskt stanna – det är att göra upp med marknadstänkandet och få bort vinstjakten i vården.

Karin Rågsjö

Vårdpolitisk talesperson (V)