Svenska modellens nästa utmaning är de invandrade samhällsvetare som inte har jobb i nivå med sin utbildning, skriver Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR.
I fredags presenterades ytterligare två snabbspår för nyanlända; för samhällsvetare och socionomer.
Antingen kan man se snabbspåren som en tillfällig satsning kopplad till det stora antalet asylsökande som kom förra året eller också ser man dem som de första stegen i en naturlig och omfattande utveckling av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Jag väljer att göra det senare.
Parterna har genom kollektivavtal och andra överenskommelser arbetat för hållbara löner och goda arbetsvillkor och, som ett komplement till den aktiva arbetsmarknadspolitiken, för att få upp sysselsättningen och få ner arbetslösheten. Det har fungerat väl i väldigt många avseenden.
Dock har vi nu nya utmaningar på arbetsmarknaden som vi tidigare inte har hanterat och som blir allt tydligare. De handlar om utlandsfödda och utlandsutbildade. Den gruppen har vi som parter i stort tyvärr struntat i tidigare. Det håller inte längre!
Snabbspåren är en naturlig utveckling av den svenska modellen. Parterna tar på sig ett ansvar att se till att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden snabbare. Det räcker inte med Arbetsförmedlingens åtgärder.Det är i partsöverenskommelser vi kan skärpa verktygen, entusiasmera ute på varje arbetsplats att vara handledare och få arbetsgivare att vilja ta emot praktikanter. Tanken med snabbspår är inte att ersätta Arbetsförmedlingen, utan att samarbeta smartare med myndigheten som arbetsgivare och fack.
Nu växer snabbspåren till för allt fler yrken och med allt fler deltagare. Målgruppen är de som har kommit till Sverige de senaste två-tre åren. Satsningen är både viktig och helt avgörande för att vår humanitära asylpolitik också ska ge oss stora fördelar på arbetsmarknaden och i välfärden.
Men redan nu skönjer vi vad som måste vara nästa steg. Det handlar om alla de som har varit här i mer än tre-fyra år och som inte kan delta i snabbspåren av tidsskäl eller för att de har jobb. De är lika välutbildade som de som kommer nu. Nästa steg blir att hitta vägar till rätt jobb även för dem, oavsett om de har jobb eller inte.
Integrationspolitiken har de senaste decennierna fokuserat på att vilket jobb som helst är ett bra jobb för utlandsutbildade. Det har skapat inlåsningar för akademiker i jobb som de är överkvalificerade för, och trängt undan de med lägre utbildningsnivå från de jobb de kan ta.
Nästa steg måste vara att vi skapar den jobbväxling som innebär att dessa hundratusentals »felplacerade« akademiker i hemtjänsten, restaurang- och städbranschen och som kör buss och taxi, i stället kan göra samma resa som snabbspårsdeltagarna i att komma i rätt jobb och släppa de jobb de har för andra. Var femte utlandsfödd samhällsvetare i det här landet har jobb i nivå med sin utbildning. Fyra av fem har det inte! Vår idé för att lösa det heter Valideringsår. Där måste arbetet föras vidare.
Den svenska modellen måste hela tiden byggas vidare, annars får de som vill rasera den argument för sin sak att den skulle vara omodern. Det nya stora uppdraget är de utlandsutbildade. Snabbspåren visar oss vägen i den självklara moderniseringen.
Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
