Om riksbanken börjar ge ut egna digitala kontanter, e-kronor, blir bankerna normala företag som kan gå i konkurs utan att riskera betalsystemet, skriver Lars Alaeus, och Samuel Kazen Orrefur,
Riksbankens extremt expansiva penningpolitik med minusränta och obligationsköp (QE) på ca 300 miljarder har lett till farligt hög privat skuldsättning samt skenande tillgångspriser. För att minska riskerna måste riksbanken bromsa utlåningen till bubblor och på sikt minska tillgångspriserna.
Samtidigt måste realekonomin stimuleras genom ökade investeringar så inflationen hålls stabil.
Men med reporänta och QE som enda verktyg kan riksbanken omöjligen stimulera realekonomin samtidigt som utlåning till tillgångsköp stramas åt.
Så länge våra pengar skapas av affärsbanker som krediter i samband med lån kommer nya pengar fortsätta gå till de verksamheter bankerna tjänar bäst på: till att trissa upp priset på värdepapper, fastigheter och bostäder.
En lösning Sterte & Käck föreslår är att strama åt penningpolitiken i kombination med statliga investeringar. Förslaget är på rätt spår, men har två problem.
- För det första ökar statliga investeringar finansierade genom lån statsskulden och räntekostnaderna.
- För det andra blir arbetsfördelningen mellan finanspolitiken och penningpolitiken otydlig.
Finanspolitiken åläggs bedriva penningpolitik och investera tillräckligt för att kompensera för det deflationstryck som uppstår till följd av riksbankens åtstramningar.
Vi tror riksbanken snarare borde ges mer moderna och effektiva penningpolitiska verktyg så att inflationen kan stimuleras utan att tillgångsbubblor skapas.
Vi föreslår att riksbanken börjar ge ut egna digitala kontanter, e-kronor, och ålägger affärsbankerna att administrera e-kronkonton åt alla. Pengar tillförs sedan ekonomin via statsbudgeten som e-kronor, vilket vi kallar ”QE åt folket” i kontrast till dagens ”QE åt finansmarknaden”.
En tydlig rollfördelning mellan finanspolitiken och penningpolitiken upprätthålls genom att riksbanken bestämmer hur mycket pengar som ska skapas för stabil inflation och regeringen bestämmer vad pengarna ska användas till.
Regeringen meddelar riksbanken i budgeten exakt vad nyskapade pengar ska användas till, exempelvis en andel till infrastrukturinvesteringar och en andel som helikopterpengar till invånarnas e-kronkonton.
Riksbanken gör sedan noggranna inflationsprognoser och ger ut rätt mängd nya pengar för att nå inflationsmålet.
På så vis får riksbanken ett nytt penningpolitiskt verktyg med vilket de kan stimulera realekonomin utan att blåsa upp tillgångsbubblor.
Samtidigt kan bubblorna sakta pysas genom räntehöjningar och hårdare krav på bankerna.
Vårt förslag kommer skapa en mer jämlik ekonomi med rättvisa och rimliga spelregler
Med ett robust system för e-kronor på plats kan bankernas privilegier avskaffas, bankerna blir normala företag som kan gå i konkurs utan att riskera betalsystemet.
På sikt kan bankerna förbjudas skapa egna pengar och tvingas finansiera sin utlåning genom inlåning av e-kronor. Bubblor och finanskriser blir mycket sällsynt när vi lånar av varandra istället för att låna av framtiden.
Och som extra bonus: när andelen e-kronor ökar kommer vinsterna från att skapa pengar, motsvarande de räntekostnader vi betalar till affärsbankerna för penningmängden på ca 2500 miljarder, successivt börja tillfalla staten istället.
Vårt förslag kommer skapa en mer jämlik ekonomi med rättvisa och rimliga spelregler. När tillgångsbubblorna slutar växa lönar det sig i lägre grad att sitta på kapital och äga, och i högre grad att investera i något produktivt, därmed kommer vi åt en av grundorsakerna till de ökade ekonomiska klyftorna och skapar en mer ekonomiskt och socialt hållbar ekonomi.
Lars Alaeus, ordförande i Positiva Pengar.
Samuel Kazen Orrefur (S), fullmäktigeledamot Sigtuna, mastersstudent i kognitionsvetenskap och filosofi
Fotnot: En motion i ämnet har skickats från Uppsala, Lund, Helsingborg, Robertsfors och Sigtuna arbetarkommun till årets S-kongress. Den var uppe till debatt under förmiddagen måndagen den 10 april, men gick inte igenom. Det kommer att ta tid, menar debattförfattarna, som dock inte ger upp.
Positiva Pengar är en politiskt oberoende ideell förening som verkar för en penningreform där riksbanken får ensamrätt att skapa pengar. Positiva Pengar är den svenska grenen av International Movement for Monetary Reform som finns i 24 länder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
