Finansminister Anders Borg (M) tycker att ingångslönerna för kommunalarbetarna är för höga. Men i kommunerna trollar personalen med knäna för att få det att gå ihop. ”Vi ses bara som en kostnad” säger undersköterskan Helene Larsen.
Tidig morgon vinklar Helene Larsen upp persiennerna på Skedvikens gruppboende i Årsta. En ny dag tar vid, medicinpiller portioneras ut och frukost dukas fram. De äldre som bor här – där flera har en långt gången demens – får hjälp med allt från att borsta tänderna och gå på toaletten till praktiska bestyr som att boka klipptid. Någon lugnas när ångesten bryter in.
Helene Larsen har jobbat som undersköterska i äldreomsorgen i Årsta i elva år. Hon beskriver en arbetssituation där personalen får agera allt från psykolog till kock. De ska vara såväl vårdande som alltiallo, och arbetsbelastningen har blivit allt tyngre.
– Jag upplever att personalen inte alla gånger vågar säga att vi har för mycket att göra och att vi behöver hjälp. Det enda vi får höra är att det är ett underskott och att det inte finns några pengar, säger Helene Larsen.
– Vissa vågar inte ens skriva ned arbetsskador, därför att de tror att chefen kommer att bli sur på dem, säger hon och understryker att även om timanställda är tystare om problemen så har även den ordinarie personalen börjat tystna.
Tillsammans med kollegorna har Helene Larsen efterlyst en fåtölj där nattpersonalen ska kunna vila benen. Men deras chef gav dem tre alternativ. Antingen skulle de få fåtöljen, eller så skulle de få omklädningsskåp, eller så skulle de få ett kodlås utbytt som några inbrottstjuvar hade brutit upp.
– Vi ska vara så nöjda hela tiden. Men det är inte okej, vi ska inte vara nöjda. Vi jobbar dag och natt, ofta på obekväma arbetstider. Ändå får vi höra när vi har den lokala samverkansgruppen, att ”ja, så ska ju Kommunal ha sin höjning och ni kostar ju så här mycket”.
10 200 kronor en rimlig lön?
Lägstalönen för en kommunalanställd är 16 070 kronor. I praktiken blir lägstalönen för många lägre då deltidsarbetet är utbrett. Sysselsättningsgraden inom det kommunala området är bara 64 procent, vilket motsvarar en lön på 10 200 kronor i månaden. Kommunalarbetare – som Helene Larsen och hennes kollegor – har de lägsta lönerna på arbetsmarknaden.
Ändå tycker finansminister Anders Borg (M) att ingångslönerna för kommunalarbetarna är för höga. Under Sveriges Kommuner och Landstings konferens i slutet av mars sa Borg att ingångslönerna är så höga att de kan hindra tillväxten av nya arbeten. Han uppmanade arbetsgivarna i kommunerna att se över avtalen:
– Det tycks som att man på kommunalområdet haft avtal som inte fungerat väl i förhållande till sysselsättningen. Då bör man se över det, sa Borg enligt TT.
Det var inte första gången som Anders Borg kritiserade lönerna inom servicesektorn. När Långtidsutredningen lades fram i början av februari 2011 hade Borg följande kommentar:
– Det förefaller som att lägstalönerna är ett större problem än vi trott. Det förefaller som att avtalens HRF, Handels och kommunals lägstanivåer har en menlig effekt.
Enligt Kommunals ordförande Annelie Nordström är det väldigt ovanligt att en finansminister gör ett inspel i arbetsmarknadens parters relation, som ju är grunden för den svenska modellen.
– Det är ett övertramp, säger Nordström till Dagens Arena.
Hon menar att den borgerliga regeringens tal om att man värnar den svenska modellen inte hänger samman med hur regeringen handlar:
– Jag kan inte få det till något annat än att man säger en sak och menar något annat. Det finns flera tecken på att man försöker få till en låglönemarknad där det snurrar runt folk med mycket låga löner. Varför man är intresserad av det är egentligen en gåta för mig, mer än att det rent ideologiskt skulle vara en målbild som man fantiserar om, säger Annelie Nordström.
Ekvationen som inte går ihop
På en punkt håller Kommunals ordförande dock med Anders Borg. Kommuner och Landsting har inte varit duktiga förhandlare i den bemärkelsen att man inte tagit ett långsiktigt ansvar.
– Men Anders Borg avslöjar sin okunnighet genom att angripa ingångslönerna, för det är inte där bekymret ligger. Att sänka lönerna är en ickefråga. Det stora problemet handlar om hur man ska klara personalförsörjningen till kommunalområdet.
Vård- och omsorgssektorn utgör det tydligaste exemplet på att det i framtiden kommer att vara svårt att klara personalförsörjningen. Fram till 2030 beräknas 150 000 nya anställda behövas på äldreboenden som det Helene Larsen arbetar på. Men intresset för att söka till gymnasiets vård- och omsorgsprogram har sjunkit markant de senaste åren. 1980 var det 18 281 elever som sökte sig till vårdprogrammet. Förra läsåret var det bara 3 041 sökande. En ekvation som inte går ihop. Och med sänkta ingångslöner lär ekvationens lösning bli ännu mer avlägsen.
Anders Borgs nationalekonomiska principer och den så kallade arbetslinjen utgår från att det kostar för mycket att anställa personer, samtidigt som incitamenten att söka nytt jobb ökar med lägre ersättningsnivåer. Det stora misslyckandet för regeringen under den gångna mandatperioden var att man inte lyckades komma åt den höga arbetslösheten.
– Det man undrar över är om Anders Borg vill hitta någon att skylla ifrån sig på. Det går dåligt för regeringen när det gäller jobben. Sverige har en av Europas högsta ungdomsarbetslöshetsnivåer, säger Kommunals chefsekonom Emma Lennartsson.
Emma Lennartsson pekar på det faktum att den grupp unga som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden är just den grupp som inte har klarat gymnasiet, vilket även Långtidsutredningen framhåller. Hon menar att regeringen kan bidra till att de blir anställningsbara.
– Det är något som Anders Borg kan göra och som han har råd att göra, det finns reformutrymme. Men av någon anledning gör han det inte.
Att kunna leva på sin lön
Återstår gör dock frågan om hur nya personer ska lockas till arbetsplatser som den Helene Larsen arbetar på. Redan som det ser ut i dag beskriver Helene Larsen en arbetssituation som på många sätt är ohållbar. Att de äldre som har mindre behov kommer i skymundan och att hon och hennes kollegor aldrig hinner prata av sig. När Kommunal ställde frågan till tusen svenskar om de anser att en lön på 16 070 kronor i månaden är för låg, lagom eller för hög svarade 65 procent att de ansåg att den var för låg.
Annelie Nordström säger att det främsta beviset för att lönerna inom Kommunals område är för låga är att ungdomarna vänder branschen ryggen. Då ska man också ta med i beräkningen att för en ung person i kommunalsektorn är lägstalönen i genomsnitt 9 960 kronor. Det är en lön som 90 procent av de tillfrågade i Kommunals undersökning anser att det inte är möjligt att försörja sig på.
– Moderaterna hade en ganska bra devis för några år sedan. Då sa de att man ska kunna leva på sin lön. Jag tycker att de ska ta tillbaka den devisen nu, säger Emma Lennartsson.
”Varför ska kvinnor betala allting?”
Helene Larsen har efter 26 år i omsorgen en lön på 25 200 kronor. Även om hon på alla sätt tycker om sitt jobb är hon inte nöjd med sin löneutveckling. Inte heller hon skulle ha sökt sig till ett vård- och omsorgsprogram med den nuvarande lönebildningen i sikte.
– Jag skulle aldrig söka vårdutbildning i dag, aldrig. Det har absolut mycket att göra med lönen, men även med de obekväma arbetstiderna.
Helene Larsen brottas också med frustrationen över det egna yrkets låga status. Hon berättar om hur hon läst i en tidningsartikel att den som är sent ute med att söka jobb ska söka till vården – där går det alltid att få jobb. Helene Larsen beskriver det som nedtryckande. Yrket som hon och hennes kollegor har kommer aldrig att få en högre status så länge lönerna och löneutvecklingen förblir låg.
– Självklart är det så att de kommunala yrkena får lägre status när man har lägre lön. Det blir svårare att få folk att jobba i våra branscher. Det leder till att ojämställdheten ökar och så leder det till att folk får svårt att försörja sig. Det finns heller inte någon anledning att kvinnor ska subventionera välfärden med lägre löner, säger Emma Lennartsson.
Gertrud Åström, samhällsvetare och ordförande för Sveriges Kvinnolobby, kallar Anders Borgs politik för idéfattig. Att sänka ingångslönerna håller inte som svar på hur samhället ska lösa ett ökat vårdbehov samtidigt som ny personal måste anställas. Kommunal har länge framhållit vikten av att förbundets medlemmar måste få rätt till heltid – då skulle samtidigt behovet av nya rekryteringar minska. Gertrud Åström betonar att fler arbetade timmar är en viktig fråga för välfärdens framtida finansiering.
– Anders Borg har själv sagt att om kvinnor arbetade lika många timmar som män skulle BNP öka med tio procent. De utmaningar för välfärdens finansiering som Långtidsutredningen pekar på skulle ha lösts om man kom åt deltiderna, säger Gertrud Åström.
Samtidigt pekar Gertrud Åström mot en utveckling där det offentliga drar sig tillbaka och där medborgarna får ta ett allt större betalningsansvar för välfärdstjänster.
– Det är samma grupp som får betala allt. Döttrarna går in där det offentliga har dragit sig tillbaka, det leder till att fler kvinnor känner sig tvingade att gå ner till deltid. Anders Borg kallar sig feminist. Men då kan man inte vara glad när alla försämringar bara drabbar kvinnor. Varför ska kvinnor alltid betala allting?
Dagens Arena har sökt Anders Borg för en intervju angående hans uttalanden om att sänka ingångslönerna för kommunalarbetare. Hans pressekreterare har dock avböjt förfrågan med hänvisning till tidsbrist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
