FREDAGSMYS | Chefredaktör Nordling förundras över hanteringen av det slopade karensavdraget. Som blev något annat.
Vilken vecka vi haft! Linköpingsmorden och Palmemordet lösta, och så två partiledardebatter på det. Eller, en åtminstone i riksdagen, för så mycket debatt blev det inte i SVT, det var mest talepunkter. Och så mycket till lösning blev det kanske inte heller när det gäller Palmemordet. Men i alla fall. En får vara glad för det lilla i dessa pandemiska tider.
Och så verkar det ha tänkts även när det gäller en annan fråga med ett inte helt tillfredsställande resultat; det slopade karensavdraget. För det som utlovades som ett skydd mot inkomstbortfall blev istället ett schablonavdrag som inte täcker bortfallet för de allra flesta.
Du som eventuellt såg hela partiledardebatten på SVT noterade säkert att just denna fråga dök upp den allra sista minuten, då det faktiskt såg ut att kunna bli en debatt på riktigt mellan Jimmie Åkesson och Stefan Löfven. Självklart stängde programledaren dock dörren innan dess, programtiden var ju slut. Det blev i alla fall uppenbart att Sverigedemokraterna nu allt tydligare vill göra karensavdraget till en profilfråga. I riksdagen har de redan varit i gång ett tag med detta. Vänsterpartiet är ju redan aktivt i samma fråga, men med en något annorlunda approach förstås.
För regeringen blir det förstås en utmaning att frågan nu lyfts från såväl reaktionärt som radikalt håll. Teoretiskt sett borde det då vara enkelt att befinna sig i mitten, men hanteringen av karensavdraget som en del av coronapaketet gör det svårt att se någon strategi överhuvudtaget.
Att folk som är sjuka inte går till jobbet är klokt i ett läge där smittspridning ska bekämpas. Att därför ta bort karensavdraget är en så kallad no-brainer. Om du inte förlorar något på att vara hemma vid sjukdom så kommer fler att välja det, speciellt i grupper med känslig ekonomi som kanske annars arbetar trots symptom för att ha råd med hyran.
På vägen blev dock något fel. Avdraget slopades inte, utan skulle istället balanseras med ett schablonbelopp. Enligt statsministern i SVT för att ett stöd snabbare kunde införas jämfört med att slopa avdraget. Gott så. Men som bekant var schablonbeloppet alldeles för lågt, de allra flesta fick någon form av karensavdrag och upplevde inte alls att det slopats.
Regeringen insåg dock dilemmat och höjer nu beloppet. Under statsministerns frågestund i riksdagen 14 maj förklarade Stefan Löfven:
Vi har det sjukförsäkringssystem som vi har när denna pandemin väller in, och här går det undan. Det var viktigt för oss att snabbt få på plats en ordning som gör att människor i minsta möjliga mån drar sig för att stanna hemma, och då är detta karensavdrag ett sätt. Om man mister en dags inkomst kanske man drar sig för att stanna hemma om man har en trång ekonomi.
Det gällde att få ett system på plats snabbt. Detta var det snabbaste sättet som vi kunde få till detta på. Det var det enklaste sättet. Ja, man måste göras en ansökan. Men det krävs ingen förutbestämd sjukpenninggrundande inkomst för att göra en ansökan. Och att införa ett schablonbelopp var det snabbaste sättet. Nu har vi också höjt detta belopp, och det motsvarar det högsta tänkbara som man kan få i sjukpenning. Det var alltså snabbt på plats.
Med ett schablonbelopp får faktiskt de som har de lägsta inkomsterna en förmånlig inkomst.
Det nya schablonbeloppet motsvarar alltså högsta möjliga sjukpenning, motiverar statsministern. Men det är inte samma sak som högsta möjliga karensavdrag. Och det var ju ändå det som skulle slopas.
Det höjda schablonbeloppet är 804 kr per dag. Jag roade mig med att söka på information om hur karensavdraget slår i olika branscher. Som detta räkneexempel från Almega och Vision inom friskolor. Där anges att karensavdraget för medarbetare med månadslön om 30 000 kr blir hela 1 408 kr. Alltså betydligt mer än det belopp som regeringen nu höjt till.
Lägg därtill att medellönen i Sverige i skrivande stund är 34 600 kr så är det väl bara att konstatera att väldigt få kommer uppleva karensavdraget som slopat även efter höjningen.
Statsministern är dock något annat spännande på spåren i sitt svar. Schablonbelopp gynnar alla med låga inkomster, det vet alla fackliga företrädare som slagits för kronpåslag (som statsministern i sitt tidigare liv). Och kanske var det någon på regeringskansliet som påpekade att ett alltför högt schablonbelopp skulle innebära att många med låga inkomster till och med skulle gå med vinst om de sjukskrev sig.
Men inte kan väl en sådan snedvriden analys ha fått påverka risken att sjuka går till jobbet när Sverige tar sådana stora kostnader i övrigt för att ta oss ur coronakrisen?
Ha en bra helg!
Jonas Nordling
chefredaktör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
