Bild: stock.XCHNG

I veckan lämnade Sören Wibe socialdemokraterna, eftersom han upplever att hans partivänner alltför mycket kröker rygg inför EU. På Dagens Arbetes debattsida kan man läsa vad en klubbordförande i Metall vill göra med EU: "Outsourca hela skiten till lämpligt låglöneland…", skriver han. Det finns uppenbarligen en längtan efter enkla lösningar på svåra problem. Hur ser då de svåra lösningarna ut? Här är sex punkter för oss som inte vill ge upp:  

1. Var på plats. När Ingemar Lindberg för några år sedan intervjuade tio ledande svenska fackliga företrädare, var det ingen som ansåg att EU var den rätta arenan att arbeta på. Tror facket fortfarande det?

2. Slå motståndarna på fingrarna med deras egna vapen. Hyresgästföreningens rättsliga utredning om allmännyttan är ett exempel värt att följa.

3. Skilj på EU-rättsliga hot som fejkats av inhemska ekonomiska intressen eller de borgerliga för att rulla tillbaka välfärden, och de verkliga hoten.

4. Fokusera och politisera. De som väljs till EU-parlamentet ska i första hand företräda höger eller vänster, inget vagt samförståndsmummel.    

5. Granska domstolen. En domstol är nödvändig för att hålla ihop en europeisk familj, som drar åt olika håll. Men en domstol som dagens, som är besatt av marknadsliberala värderingar? Jurister som skickas till Luxemburg måste genomgå hårda hearingar.

6. Vägra lyda de mest horribla domstolsbesluten. Under de tretton år vi varit medlemmar, har vi någonsin höjt rösten?

Förra helgen fattade Skånes socialdemokratiska partidistrikt beslut om att Sverige inte ska ratificera EUs författning, innan klarhet nåtts om svenska avtal ska gälla också för utländska arbetare som kommer hit. Men det är inte ett exklusivt svenskt intresse att förhindra lönedumping. Det går att hitta allierade ute i Europa, om man försöker. Tala med Merkel!

Det finns ju de som menar att vi i Europa befinner oss i ett skymningstillstånd för demokratin, innan en auktoritär kapitalism typ Asien tar över. Om det är så, vore det fatalt om vi gav oss utan motstånd, om de etablerade partierna fortsätter att mesa och mumla om EU, och därmed närmast serverar extremhögern nya framgångar.