Personal och patienter protesterar högljutt medan politiker och sjukhusledning blundar och håller för öronen.

Varje måndag sedan juli har anställda och studenter vid universitetssjukhuset i Lund lagt sig ned i tre minuter i en tyst demonstration mot nedskärningarna. Från ledningens och politikernas sida har det varit än tystare.

Vi ser detta i hela landet: Personal och patienter protesterar högljutt medan politiker och sjukhusledning blundar och håller för öronen. Senast förra fredagen samlades 300 personer till demonstration i Malmö genom Rädda Vården-initiativet. De protesterade bland annat mot att förlossningsvården är i fortsatt kaos, likaså barnintensiven efter att 33 barnmorskor sagt upp sig i protest mot arbetstidsavtalen.  ”Vi visste inte hur akut det var” sa Pia Kinhult (M) – trots att personalen protesterat i månader.

På andra sidan landet är situationen densamma. Norrlands Universitetssjukhus (NUS) kommer att behålla sommarbemanningen till i slutet av september på grund av sjuksköterskebristen. Samtidigt får NUS kritik för att de skickar hem multisjuka patienter i förtid.

En kvinna skickades hem utan den syrgas hon behövde. Hon dog.

Pia Friberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Umeå kommun har Lex Maria-anmält NUS som hon menar till följd av korta vårdtider inte ger multisjuka den vård de behöver. Vårdförbundet varnade redan före sommaren för att underbemanningen skulle vara värre än någonsin och att patientsäkerheten skulle bli hotad. Man kan bara säga att de fick rätt.

Den personal som orkar vara kvar i detta kaos får bära en allt tyngre börda. Övertiden har ökat stort för sjuksköterskorna. Totalt motsvarar övertidsersättningarna runt om i Sverige hela 1000 fasta tjänster! Samtidigt ökar antalet Lex Maria-anmälningar, något som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), utan någon utredning tillsatt, bedömer vara helt orelaterat.

I stället kommer SKL med ännu en ny rapport om vårdens produktivitet och effektivitet i höst. Produktiviteten mäts i antal DRG-poäng (viktat efter vårdtyngd) dividerat med kostnaden för landstingen. Så landsting med de svåraste patienterna och lägst kostnader vinner. Att bete sig som NUS och skicka hem multisjuka patienter borde därför ge ett bra resultat.

Men samtidigt som SKL vill ha mer produktivitet försvinner 1 miljard kronor till IK, riskkapitalbolaget som äger Attendo Care. Det är ju här det riktiga slöseriet finns.

Vi måste ur den här produktivitetsdiskursen för att i stället värna vårdens kvalitet. Problemen som vi har sett under sommaren handlar snarare om för hög produktivitet. För mycket som ska göras med för lite resurser och personal.

Den här sommarens händelser har alla en gemensam nämnare: Sjuksköterskebrist. Lösningen är: Ingångslön för sjuksköterskor på minst 25 000 kronor.