Bild: stock.XCHNG

Mona Sahlin kommer till Almedalen med trumf på hand. Socialdemokraternas opinionssiffror är stabila på en hög nivå. Däremot är förtroendesiffrorna för Mona Sahlin sämre än för Fredrik Reinfeldt. Vilket delvis är självklart. Mona Sahlin är ny på sin post, kanske ännu inte helt bekväm i ledarrollen. På DN-debatt hävdade Nyamko Sabuni att Mona Sahlin ska hållas ansvarig för sverigedemokraternas framgångar. Detta tillhör det politiska spelet. Men nog vittnar det om en viss desperation.

Mona Sahlins strukturella problem är att den borgerliga regeringen vet vad den vill. Firma Borg & Reinfeldt har en radikal agenda för att göra Sverige mer borgerligt. Strategin bygger på universalmetoden skattesänkningar. Väljarna förväntas betala tillbaka och rösta in de borgerliga partierna för ännu en mandatperiod 2010. Men hittills har taktiken kapsejsat, alliansen saknar tillräckligt folkligt stöd.

För Mona Sahlin gäller det omvända. Valsociologer hävdar utifrån historisk erfarenhet att oppositionens övervikt är mer eller mindre ointagligt. Men problemet är att socialdemokraterna och Mona Sahlin saknar en berättelse om framtidens Sverige. Och kanske också ideologiskt självförtroende. Vilket har sina randiga skäl och rutiga orsaker.

I Sverige är sänkta skatter inte en given valvinnare. Det har de borgerliga partierna fått uppleva många gånger under 1900-talet. Men det är inte heller säkert att väljarna röstar för höjda skatter.

Detta är socialdemokraternas dilemma. Modesta förslag på skattehöjningar kan mycket väl i en tillspetsad politisk debatt av de borgerliga framställas som konfiskatoriska ingrepp. Även om det bara är till nivåer som gällde 2006.

Det är symptomatiskt att Tomas Östros häromdagen på DN-debatt (var annars?) föreslog ett riktat skatteavdrag för a-kassan. Mona Sahlins besked om fastighetsskatten pekar i samma försiktiga riktning. Hus med taxeringsvärde över 5 miljoner kommer att beskattas hårdare. Begränsningsreglerna ska utvidgas och den absurda och kontraproduktiva "ränteskatten" avskaffas. Vilket är befriande och rimliga besked. Socialdemokraterna städar upp Anders Borg. Och vill till varje pris undvika att hamna i ett borgerligt bakhåll om skatterna.

Sverige befinner sig vid ett vägskäl. Antingen består stödet för höga skatter och jämlikhetsambitioner eller så bryter de borgerliga skattesänkningarna upp den ömsesidiga solidaritet som välfärdssamhället bygger på.

Mona Sahlins historiska uppgift är att i ett mer diversifierat samhälle kombinera pluralism och jämlikhet. Men då krävs mer. Det räcker inte att lappa och laga efter borgerliga skattesänkningar.