Bild: Peter Knutson

Kristina Alvendal är Stockholms fastighetsborgarråd, moderat och stadens mest energiska politiker. Hon säger sig modernisera staden. I själva verket vrider hon tillbaka tiden med nostalgiskt svärmeri för gamla stenstäder.

För precis sju år sedan antog Stockholms län en omvälvande regionplan, RUFS 2001. Där kasserades idén att staden har en enda mittpunkt. Nu skulle Stockholm bli som andra storstäder: en med många stadskärnor. Man pekade ut fem. Alla med samma status. Innerstaden var bara en bland många. Det var omtumlande. Men realistiskt. Det som förr kallades förorter har blivit de nya tillväxtzonerna.

Nu är det snart dags för ny plan, RUFS 2010. Och Kristina Alvendal är på massiv offensiv och har blåst nytt liv i gammalt förortsförakt, i schabloner om döda kvarter med livlösa människor, för att stenstadens dominans ska tillbaka.

Stockholm har därför tvärt slutat skydda grönområden, bilda naturreservat och börjat ignorerar egna miljömål. Alvendal verkar sjukt rädd för högt gräs. Naturstråk är "otrygga" med "ruttna träd", säger hon. På 1940-talet planerades promenadleder genom sammanhängande grönstråk. Det gjorde Stockholm till en unikt vacker stad – den så kallade Stockholmsmodellen. Staden bands samman av grönska. Nu vill Alvendal riva upp strukturen. I stället innebär hennes idé om "promenadstaden" den motsatta: att vi bara ska gå på asfalt.

Moderaternas rapport "Ett mer dynamiskt Stockholm", som släpps om några dagar, bekräftar offensiven. Punkthus omgivna av lekplatser, tallar och bergknallar ska nu förbjudas. De skapar "förortskaraktär" i motsats till "levande" stadskvarter, förklarar hon.

Innerstaden är den bästa stadsmiljö vi vet, skriver hon på sin hemsida. Men 1900-talets stora berättelse om staden är att vi lämnade den för att få bo i många olika slags stadsmiljöer. Ända sedan 1948 har de flesta storstockholmare varit förortsbor. Samma historia präglar Europas alla storstäder.

Att däcka över Nynäsvägen vid Gullmarsplan är hennes senaste utspel. Låter fint. Men varför denna fixering vid de redan privilegierades kvarter? Vore det inte mer framåtblickande att äntligen däcka över E4:an och binda samman Alby, Hallunda och Fittja? Vilken stad det skulle kunna bli!! Men ingen flyttar blicken från innerstaden för att kolla den stora staden. Det är nya Moderatpolitiken.

Storstockholm måste tänkas modernare än så. Tillåtas att växa även utifrån och in. Förstå att villaområden i Huddinge och stadsdelar som Skärholmen är lika urbana som Hamngatan – och blivit integrerade delar av en helt ny stadsform. Staden är inte längre stenstad, den har blivit oändligt mycket mer variationsrik. En förvandling människor uppenbarligen gillar.