Nicklas Thorstenson

debatt Bakgrundskontroller har blivit allt vanligare vid rekrytering. När regeringen nu utreder regelverket måste målet vara tydligt: arbetsgivare ska kunna bedöma relevanta risker, utan att arbetssökandes integritet åsidosätts, skriver Nicklas Thorstenson.

Behovet av tryggare arbetsplatser är reellt. Almega har lyft riskerna med att organiserad brottslighet kan ta sig in i företag och verksamheter, och menar att uteblivna kontroller kan utsätta både arbetsgivare och medarbetare för onödiga risker. Även näringslivets efterfrågan är tydlig. I en undersökning från Teknikföretagen uppger 96 procent av de svarande medlemsföretagen att de har behov av bakgrundskontroller.

Men det finns också en viktig motbild. Unionen har kritiserat att många kontroller blir alltför omfattande och riskerar att samla in känsliga personuppgifter som saknar relevans för tjänsten. Förbundet efterlyser tydligare regler för vad arbetsgivare får kontrollera och när. Det är en invändning som måste tas på allvar. Kontroller får inte bli en ursäkt för att kartlägga människors privatliv.

Varken rättssäkert eller tryggt

Som rekryterare ser jag värdet av att göra ordentliga kontroller. I min egen erfarenhet framkommer uppgifter eller omständigheter som behöver följas upp i ungefär fyra av tio genomförda bakgrundskontroller. Det behöver inte betyda att fyra av tio kandidater är olämpliga för jobbet. Däremot visar det hur viktigt det är att relevanta omständigheter upptäcks och bedöms sakligt innan ett anställningsbeslut fattas.

Problemet är att dagens arbetssätt skiljer sig kraftigt åt. Vissa arbetsgivare avstår helt från kontroller, medan andra gör egna sökningar på Google eller i sociala medier och drar slutsatser utifrån uppgifter som kan vara felaktiga, ofullständiga eller tagna ur sitt sammanhang. Det är varken rättssäkert eller ett bra sätt att skapa trygghet.

Utvecklingen visar samtidigt att frågan blivit allt viktigare. Enligt Kollega har användningen av begreppet bakgrundskontroll i Arbetsförmedlingens platsannonser ökat med över 8 000 procent mellan 2015 och 2025. Även antalet privata utdrag ur belastningsregistret som begärs av andra skäl än lagstadgade har ökat.

Flera kommuner och stora arbetsgivare har också börjat skärpa sina rutiner. Botkyrka kommun har efter ett pilotprojekt beslutat att införa kontroller i samtliga förvaltningar, och även Vimmerby kommun och flera större skånska arbetsgivare har skärpt sina rekryteringsrutiner.

Regeringen måste sätta tydliga spelregler

Regeringen har tillsatt en utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller. Uppdraget är att se över behoven och förutsättningarna för kontroller i både offentlig och privat verksamhet och föreslå ett regelverk som är proportionerligt och rättssäkert. Det är ett viktigt tillfälle att skapa tydliga spelregler och att hitta balansen mellan arbetsgivarens behov av trygghet och kandidaters rätt till integritet.

Jag vill därför uppmana regeringens utredare att säkerställa att det nya regelverket innehåller tre grundläggande delar för att skapa trygga arbetsplatser och rättvisa rekryteringar:

  1. Tydliga ramar för när kontroller ska göras. Det bör finnas en gemensam grundnivå, samtidigt som kontrollernas omfattning anpassas efter tjänstens ansvar, risker och tillgång till känslig information.
  2. Relevanta och professionella metoder. Kontroller ska bygga på tillförlitliga uppgifter med tydlig koppling till rollen, inte godtyckliga sökningar eller insamling av privat information.
  3. Individuell och rättssäker bedömning. En uppgift som framkommer måste bedömas utifrån sitt sammanhang och den aktuella tjänsten. Kandidaten bör få möjlighet att bemöta uppgifter som kan påverka beslutet.

Regeringens utredning får inte landa i otydliga riktlinjer som lämnar arbetsgivare att själva avgöra vad som är rimligt. Vi behöver gemensamma spelregler som både värnar tryggheten och respekterar den personliga integriteten. Bakgrundskontroller ska varken vara godtyckliga eller gränslösa, de ska vara relevanta, professionella och rättssäkra.

Nicklas Thorstenson, rekryterare och vd Jobway