Gripande drama om en dotters behov av kärlek och bekräftelse

Bob Trevino Likes It

Betyg: 3/5

Film Jon Andersson berörs av  dramakomedin ”Bob Trevino Likes It”. 

Lily har en minst sagt dålig relation med sin far. När hon råkar blanda ihop pappans dejt med en annan kvinna han också dejtar blir det droppen. Det slutar med att kvinnan i vredesmod lämnar restaurangen där de tre träffas, och Lilly får skulden för det inträffade.  Lilly försöker förgäves be pappan om ursäkt, men utan framgång. Han bryter helt kontakten med sin dotter. 

Hittar fadersfigur

I ren desperation beger sig Lily ut på Facebook för att försöka få något livstecken från pappan på den sociala medieplattformen. I stället får hon kontakt med en helt annan man, med samma namn som pappan – Bob Trevino. Efter en trevande kontakt via Facebook bestämmer sig Lily och Bob för att träffas. Och det ska snart visa sig att den andre Bob Trevino har alla de positiva egenskaper som hennes far saknar. Lily har äntligen hittat den fadersfigur hon aldrig haft.

Det finns mycket som talar emot att ”Bob Trevino Likes It” ska bli en lyckad film. Filmen, som delvis är inspirerad av regissörens egna erfarenheter, känns till en början lite för skruvad och Lilly lite väl bekräftelsetörstande för att det ska kännas trovärdigt. Men ju mer vi lär känna henne som karaktär och ju mer relationen med hennes nyfunne vän Bob utvecklas, desto mer börjar pusselbitarna falla på plats. 

Gripande slutscen

En viktig förklaring till att ”Bob Trevino Likes It” till slut blir riktigt lyckad är det fina samspelet mellan Barbie Ferreira och John Leguizamo i de två huvudrollerna. Båda lyckas bra med att utstråla en sårbarhet och ensamhet, som mildras när de träffar varandra. Lilly får den pappa hon aldrig haft medan Bob får den nära vän han saknat i hela sitt liv. 

På det stora hela är ”Bob Trevino Likes It” ett gripande drama om en dotters behov av kärlek och bekräftelse. Grädden på moset är den gripande slutscenen då det är svårt att hålla tårarna borta. 

Jon Andersson