Essä Spelet efter valet har kommit att handla om Centerpartiet och dess plats i partilandskapet. Mycket talar för att det nu är deras tur att göra den resa Liberalerna gjorde under förra mandatperioden: att göra sig hemmastadda i ett block som inte var deras förstahandsval. Bostadspolitiken är en nyckel till att förstå hur partiet kommer agera, skriver Martin Hofverberg.
Statsvetaren och socialdemokraten Stig-Björn Ljunggren talade i en panel i Godmorgon Världen efter valet om behovet av att ”erövra mitten” för att kunna regera mer än en mandatperiod. I Aktuellt stod Lars Stjernkvist, före detta partisekreterare för Socialdemokraterna, och berättade att Socialdemokraterna alltid har velat vinna acceptans för välfärdsstaten i delar av borgerligheten. För båda var det Centerpartiet som hägrade.
Den här synen på partilandskapet som fasta pjäser, där den som har flest pjäser på sin sida vinner, har väglett det socialdemokratiska partiet under decennier. Som metafor ligger ställningskriget nära till hands. Socialdemokraterna vill göra inbrytningar i fiendeland och omöjliggöra för motståndaren att samla sina styrkor och bilda majoritet.
Men hela synsättet bygger på en förlegad syn på både partier och väljare.
Försvagad förmåga
När klassröstningen var stark, väljarna fasta i sina övertygelser och lojala med sina partier hade det bäring. Om du lockade över ett parti med 7 procent så tappade den andra sidan 7 procent, och du kunde därmed cementera ditt styre.
I dag är verkligheten en annan. Om ett parti med 7 procent lockas från motståndarsidan över till dig så vinner du 7 procent extra på kort sikt. Men väljarna ser det, och gör en ny bedömning i nästa val, och kommer då att sortera sig någorlunda jämnt mellan de nya blocken. Ditt block har förvisso vunnit en pjäs, ni är tre i stället för fyra, men pjäsernas storlek har minskat. Dessutom passar de sämre ihop. Det som såg ut som en vinst har egentligen bara försvagat din förmåga att bedriva en sammanhängande politik.
Det paradoxala här är att Socialdemokraternas syn på partierna är en kvarleva från den klassröstande efterkrigstiden. Men koalitionen man vill bygga är lösgjord från klass. S och C är inte längre arbetare och bönder. Centerpartiet har fått en urban prägel och är det parti vars stöd ökar mest med inkomsten.
Redan där skaver det.
Lägger vi in V i mixen skaver det än mer. Vi har gigarbetaren med invandrarbakgrund som ska förenas i ett politiskt projekt med den högavlönade innerstadskonsulten. Ett parti för den som hyr med ett parti för den som äger.
Stick i stäv med ambitionen
Än rörigare blir det när vi sätter in Socialdemokraternas egna ambitioner som de formulerats under den gångna mandatperioden. Partiet har låtit elva arbetsgrupper jobba igenom politiken, med målet att gå tillbaka till en mer klassisk socialdemokrati. Lite folkligt konservativa i värderingsfrågor, lite vänster i fördelningsfrågor. Den tydliga ambitionen har varit att ta tillbaka den halva av Sverigedemokraternas väljare som är gamla sossar.
Men koalitionen med C går stick i stäv med den ambitionen. C är progressiva i värderingsfrågor men höger i fördelningsfrågor. Koalitionen med C förstärker i stället de drag hos S som gjort att man tappat väljare till Sverigedemokraterna. Det kitt som binder samman de rödgröna och C är placeringen på GAL-axeln, inte fördelningspolitiken. Det är därför alla ständigt återkommer till tonårsutvisningarna som exempel på politik där de fyra partierna kan komma överens.
När Socialdemokraterna så tydligt flörtar med Centerpartiet är det en signal till vänsterväljarna att en röst på Centern är en röst på det egna laget. Det märks i väljarkåren, där Centerns väljare gradvis blivit mer vänster de senaste valen. Vänstersidan lånar alltså ut väljare till Centern, vars ledning använder rösterna för att förhindra vänsterpolitik inom det rödgröna blocket.
Centerns stöd skulle kollapsa
Om Centern överger de rödgröna och aktiverar den icke-socialistiska majoriteten som Kristersson gärna återkommer till så blir det fyra år till med ekonomisk högerpolitik. På bostadsområdet blir det marknadshyror, Sverigehuset, ytterligare stimulans av en prekär andrahandsmarknad och en försvagad allmännytta. Samtidigt skulle Centerns väljarstöd kollapsa, och det skulle sannolikt innebära att många partier inom den nya högerkonstellationen behöver räddas från spärren i nästa val. En konstellation som dessutom skulle plågas av osämja och gräl.
En konstellation av Alliansen och SD är en perfekt motståndare för Socialdemokraterna. Den möjliggör fortsatta inbrytningsförsök i Sverigedemokraternas bas, där delar sannolikt är förtvivlade över den nyliberala politik som Centern fått igenom för sitt sidbyte. Inför 2030 skulle de rödgröna kunna lansera ett projekt som hänger ihop och ta tillbaka makten. Avskaffad karens, stärkt statlig bostadspolitik, offentliga investeringar, upprustade försäkringssystem och en offensiv klimatpolitik.
Men fyra år är en lång tid. Marknadshyror, en försvagad allmännytta och en växande andrahandsmarknad sätter spår hos hushållen som inte kan göras ogjorda.
Viktigare ändå: Centerpartiet varken kan eller vill byta lag. De fyra är fast med varandra, vilket innebär att den icke-socialistiska majoriteten inte kan aktiveras och därför är irrelevant som hot. Mycket talar för att ett resonemangsäktenskap kommer att värkas fram. Men tyngdpunkten måste ligga i konstellationens mitt, inte i hela riksdagens. C kan inte åberopa en teoretisk högermajoritet där SD ingår.
Avtalet måste alltså bli rödgrönt. Vid januariavtalets tillkomst byttes investeringsstöd mot fri hyressättning i nyproduktion. Nu har C släppt marknadshyror redan innan förhandlingen börjat. På bostadsområdet innebär avtalet därför ett tydligt skifte mot statlig finansiering av bostadsbyggande och renovering, stärkt skydd för hyresgäster och en skattepolitik som jämnar ut skillnader, inte skapar dem. Centerpartiet får vinster som kompletterar reformagendan snarare än går på tvärs med den. Mer än så har C inte att förhandla med.
Martin Hofverberg, chefekonom Hyresgästföreningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
