Krönika Har inte kvar jämställdheten som villkor för det nya sändningstillståndet. Att radioledningen accepterat den borgerliga riksdagsmajoritetens utrensning är en nedvärdering både av kvinnors plats i samhället och public services roll.
Det är en spännande, välskriven och bitvis besk berättelse Karin Nordberg, journalist, historiker och medieforskare levererar i Bakslag och Barrikader: Kvinnor och radio under hundra år (Carlssons). Radiohistorien, som tidigare oftast avfärdat kvinnornas medverkan på några rader, får ett välbehövligt tillskott. Nordberg beskriver och analyserar kvinnors plats och inflytande i den svenska radion genom att följa program särskilt riktade till en kvinnlig publik.
När AB Radiotjänst startade 1925 hade kvinnorna just fått politisk rösträtt. Boken guidar oss genom 100 år där kvinnan inte alls var självklar i det nya mediet.
En sista feministisk suck
I Nordgrens skildring swishar ett sekel av politisk och journalistisk kvinnokamp förbi, tolkat och vidarebefordrat genom den apparat som från början kostade en månadslön, men snart skulle stå i vartenda kök.
Vi serveras rubriker som ”Bort med käringen”, Läroplan för Den Nya Kvinnan, Oraklet i folkhemmet, Skafferiet vid fronten, Det ambivalenta 50-talet, där “kvinnofrågan kränger som en båt i sjönöd, kastas mellan husmorsplikter och frigörelse” (en mening som kunde varit skriven i dag), Från kökstjatter till ekonomieko, Radio Ellen – ”en feministisk störningssändare ” samt Gender – en sista feministisk suck.
Då var året 2007 och de kvinnospecifika programmen upphörde.
I dag är apparaten ofta en app, hemmafrun och husmodern har döpts om till tradwife eller softgirl, men Sveriges Radio är fortfarande en del av Sverige med ett villkorat sändningstillstånd från riksdagen.
Kompakt manligt motstånd
Trots Radiotjänsts tidiga uppdrag om folkbildning, samt att forma Den Moderna Kvinnan genom husmorsfostran, mötte kvinnorna ett kompakt, internt manligt motstånd när de skulle vara med och göra jobbet. 9 av 10 saknade möjligheter att skaffa sig den akademiska utbildning som krävdes för anställning. Den kvinnliga radiorösten ansågs flera decennier olämplig för annat än sång, uppläsning av sagor och dikter plus ett och annat föredrag av en lärd kvinna.
Ett inlägg från Alva Myrdal är en av få kvinnoröster, bevarade i radions ljudarkiv från 1930-talet. En manlig medarbetarstab dominerade.
1935 sändes de första föredragen för husmödrar. Där berättar radions manliga reportrar i ”Praktiska kvarten” hur de lagar supéer och cyklar, skakar drinkar, skrapar båtar och pressar byxor.
Ett test med en kvinnlig nyhetsuppläsare 1938 blev en sådan chock för lyssnarna att radions ledning inte vågade göra om försöket förrän ett drygt kvartssekel senare.
Nordberg summerar: »Genom hela radions historia finns exempel på hur kvinnors utrymme i radion ifrågasatts eller till och med omöjliggjorts«.
Och nu är det alltså dags igen?
Med samlade krafter från 14 svenska kvinnoföreningar bröts den kvinnliga radiotystnaden. Gradvis insåg ledningen att där kvinnorna befann sig, där skulle även radion vara.
Även kvinnorna hade konflikter om målen, i synnerhet synen på hemmafruar.
Inspirerad av Faludi
Karin Nordberg tillägnar boken sin mamma Maja och hennes medsystrar “hemmafruarna som så oförsonligt klandrades av sina döttrar för ett livsval de hade små möjligheter att råda över.”
Bokens titel är inspirerad av Susan Faludis debattbok Backlash, Kriget mot kvinnorna (1992), som anklagade medierna för att ha förrått kvinnokampen för jämställdhet. Karin Nordberg konstaterar:
“Trettio år senare har ordet ”backlash” fått förnyad aktualitet”, Antifeministiska strömningar ifrågasätter kvinnokampen och har gjort feminismen suspekt, samtidigt som den borgerliga regeringen med radioledningens goda minne överger ”jämställdhet” som villkor i radions nya sändningstillstånd”, från 2026.
Ett Sverige är de det backar
Beslutet är i linje med ett Sverige där jämställdheten backar
- Sverige halkar från första- till sjunde plats på Världsekonomiskt forums Global Gender Gap Index som mäter skillnaderna mellan kvinnor och män inom ekonomi, utbildning, hälsa och politiskt inflytande. (SvD 26-09-18).
- Sverige ligger visserligen högt globalt med 37 procent kvinnor representerade i nyhetsutbudet, men för att det ska kallas jämställt krävs en representation på 40-60 procent.
- Män leder inkomstligan, och deras inkomster ökade mer än kvinnors senaste året, enligt SCB.
- Jämställdhetsmyndigheten ger en dyster lägesbild för de sju jämställdhetspolitiska delmålen: “Vi har långt kvar till ett jämställt samhälle”, där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sitt eget liv.
Radion hänvisar till sin personal som garant för ett jämställt utbud. SR-ledningen tror att “kvinnoprogram” spelat ut sin roll och att ordet jämställdhet inte längre behövs.
Men även om Sveriges Radio 2022 utnämndes till Sveriges mest jämställda arbetsgivare garanterar det inte att Sveriges Radio har Sveriges mest jämställda program.
Bara mellan 33 och 36 procent av publiken upplever en jämn könsfördelning av innehållet, vilket Granskningsnämnden påpekat.
Det är upprörande att vår gemensamma radio numera ser så lättvindigt på uppdraget som funnits som ett kitt i samhällsbygget sedan 1970-talet.
Liv Beckström
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
