Valet 2026 Hur kommer en framtida regeringen att se ut och hur gör man för att förhandla fram ett regeringsunderlag? Stefan Löfven och Maria Wetterstrand pratar regeringsbildning i senaste avsnittet av Magasinet. 

Stefan Löfven som förhandlat fram flera blocköverskridande överenskommelser beskriver hur förhandlingsarbetet går till.

– Det gäller att ha en gemensam målbild framför sig om vad man vill med samhället och med Sverige. Sen är det fråga för fråga. Att kunna kliva upp från förhandlingsbordet, vända sig till sitt parti och säga att det här är tillräckligt bra. Vi har vunnit det där, vi har fått ge oss på det där, men helheten är bra. Nu kan vi ta Sverige framåt och nu kan vi göra något bra för landet. Det är varken lättare eller svårare än så. Sen vet man ju naturligtvis, att även här kommer det att finnas röda linjer. Här över kan vi inte gå, för då kan vi inte försvara mot våra egna varför vi gör det här. Det är en tuff avvägning. Samtidigt måste det gå för alternativet är extraval eller någonting som ingen vill ha. Politiska ledare har en skyldighet att ta ansvar och ta hand om valresultatet.

Ta ansvar

Januariavtalet som utmynnade i en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är senaste gången Sverige fick en blocköverskridande överenskommelse om hur Sverige ska styras. Stefan Löfven förklarar vad det var som gjorde att de fyra partierna till slut kom överens efter fyra månader. 

– Det var bestämdheten som fanns hos Liberalerna och Centern att inte låta ett parti med rasistiska rötter bli en del av regeringsmakten. Att vi måste ta ansvar och samtidigt göra det som behövs i Sverige. Det var själva utgångspunkten. 

Samtidigt var det många som kritiserade er och menade att ni gick med på borgerliga förslag som införandet av värnskatt, att man skulle utreda marknadshyror och så. Hur ser du på den kritiken?

– Arbetsrätten var ju ett sådant väldigt hett område naturligtvis. Och där hade ju Centern sina krav att den skulle förändras. Jag visste ju att parterna hade förhandlat det i 10-15 år. Där fanns en uppriktig vilja att komma överens. Där visste vi att det i grunden fanns en vilja att förändra. Sen när utredningen kom så hävdade ju Annie Lööf att den ska genomföras till punkt och pricka. Men det vi hade skrivit in i avtalet var att vi kommer överens om att inte förändra balansen mellan parterna. Den maktbalansen var för mig nyckelmeningen. Och sen kom ju förhandlingarna igång. Och det är samma med marknadshyror. Det var ju en utredning.

Så det handlar om att få in de där skrivningarna? 

– Det är jätteviktigt. Så att man får en landningsbana som blir acceptabel.

Tuffa förhandlingar

Maria Wetterstrand som regeringsförhandlade med Socialdemokraterna efter valet 2002 menar precis som Stefan Löfven att det handlar om att kompromissa och att det kanske inte blir som man tänkt sig från början.

– Utgångspunkten från vårt perspektiv var att vi skulle sitta i regering. Från Socialdemokraternas perspektiv var utgångspunkten att vi inte skulle sitta i regering. Det slutade med att Miljöpartiet fick många politiska genombrott. Bland annat trängselavgifterna i Stockholm och en grön skatteväxling. Men då var vi tvungna att ge upp vårt ursprungliga utgångspunkt att få sitta med i regeringen. Samtidigt fick vi tjänstemän i regeringskansliet som kunde bevaka att våra frågor togs om hand i departementen.

Maria Wetterstrand

 

Hon berättar att det var tuffa förhandlingar.

– Socialdemokraterna är duktiga förhandlare. De ger godiset först. Sen när man har fått det, då vill man ju inte så gärna lämna tillbaka det. Och då ska man acceptera att vi får ge upp det här med att sitta i regeringen. Det blir gentemot omgivningen svårt att motivera att vi visserligen fick igenom massor av de förslag som vi har prioriterat trots att vi bara då hade drygt 4 procent av rösterna, men att vi inte tänker acceptera överenskommelsen för att vi inte personligen får de här inflytelserika och högt betalda ministerposterna. Jag tror kanske att vänstern kommer hamna lite i samma läge vid något tillfälle i den här förhandlingen.

När du tänker tillbaka på den där tiden är du nöjd med vad ni fick igenom? 

– Det blev ju ändå som en start på att Miljöpartiet och Socialdemokraterna senare kunde bilda regering ihop. Och det var ju vårt syfte.

V har en bit kvar

När det gäller de regeringsförhandlingar som är på gång har det satts upp många röda linjer. Centerpartiet har uteslutit att ingå i en regering med Vänsterpartiet samtidigt som Vänsterpartiet sagt att man kommer att fälla varje regering man inte själva ingår i. Men Stefan Löfven tycker inte att Vänsterpartiet bör ingå i en möjlig S-ledd regering även om deras politik på många områden liknar Socialdemokraternas. 

– Magdalena Andersson har ju sagt att de har en bra bit kvar. Och det gäller ju inte minst också deras syn på när det gäller Israel-Palestina och de uttalanden som kommit från partiföreträdare mot judar.

Men Stefan Löfven menar också att Vänsterpartiet tidigare visat att man inte är en trovärdig förhandlingspartner.

– Jag fick ju själv uppleva 2021 när det gäller marknadshyrorna. Det handlade om en utredning. Det fanns ingen färdig proposition. Men när utredningen kom sa Nooshi Dadgostar att vi skulle ta bort den, annars skulle de lägga ett misstroende. Då förenades Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att rösta bort en socialdemokratisk statsminister. Och när det var gjort samma eftermiddag så ringer hon upp mig och så säger hon på slutet “Det här fixar du.” För mig är det inte regeringsfärdigt. Partiet har en bit kvar.

Tror på S, MP och C

Om Stefan Löfven får gissa kommer Vänsterpartiet inte vara med i regeringen den här gången heller. Trots alla röda linjer.

– Valresultatet är inte klart. Så vi måste faktiskt invänta det. Men jag tror att det som ligger närmast till hands är att Magdalena Andersson får bilda regering med MP och C.

Maria Wetterstrand lutar också åt att Vänsterpartiet till slut inte kommer att ingå i regeringen. 

– Om deras väljare och medlemmar får en massa politiska reformer som de tycker om, då kan de ju mycket väl hamna i situationen som Miljöpartiet var 2002. Att det är svårt att säga nej till det även fast man inte erbjuds någon plats i regeringen. Så jag lutar också åt en S, MP och C-regering. Men det kommer ju inte att hända i brådrasket. Det finns inte en chans att någon ger upp några röda linjer de närmaste veckorna. Utan de hålls ju fast vid ett bra tag till. Sen blir det lite av ett chicken-race såklart. Vem kommer släppa först? 

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson