debatt Med skarpa åtgärder och en framtidsinriktad höstbudget kan nästa regering sända signalen att Sverige vill ta på sig ledartröjan i klimatarbetet. Vi behöver en omläggning på flera områden, skriver Klimatriksdagen.
Första halvåret 2026 har gett oss många brutala klimatvarningar. Irankriget har avslöjat vårt sårbara beroende av fossila bränslen. Hettan i Europa sommaren 2026 har lett till svåra skogsbränder och överdödlighet i tusental. Temperaturökningen är nu nära de +1,5-grader som inte bör överskridas enligt Parisavtalet från 2015.
Samtidigt varnar Klimatpolitiska rådet att Sveriges klimatpolitik är helt otillräcklig och rekommenderar nästa regering att agera snabbt. Därför har vi i Klimatriksdagen tagit fram 50 förslag för en ny regerings första 100 dagar, vilka sammanfattas här.
Systemövergripande förändringar behövs nu
En kraftfull klimatpolitik krävs för att undvika enorma förluster och kostnader i framtiden. Den kan förenas med investeringar och ekonomiskt nytänkande för säkrad välfärd inom de ramar som planeten sätter.
Till att börja med bör en särskild minister och enhet samordna regeringens klimatinsatser. De omkring 1000 miljarder som regeringen avsatt för ny kärnkraft kan omvandlas till en investeringsbank för teknikneutrala klimatsatsningar.
En översyn av skattesystemet behövs omgående där klimatskadliga aktiviteter beskattas hårdare, och resursbesparande aktiviteter främjas. Skattesystemet bör motverka socioekonomiska klyftor, säkra välfärden, samt finansiera klimatanpassning och omställningsstöd. Ett stödpaket för kommunernas klimatarbete föreslås också.
Omtag för transportsektorn
På grund av de senaste årens politik har transportsektorns klimatmål frångåtts i praktiken. Omedelbara åtgärder krävs nu. Ett snabbare skifte till elbilar räcker inte, vägtrafiken måste också minska. Det behövs ökad kollektivtrafik och ett nytt synsätt som fokuserar på människor och socialt hållbar tillgänglighet – istället för på bilar.
Ett redan utrett system med dynamiska och differentierade vägskatter för tung trafik kan införas omgående, samtidigt som liknande system för personbilar utreds. Intäkterna bör främst gå till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt stöd till landsbygden.
Nya bilar med förbränningsmotor bör förbjudas från 2035. Bränsleskatterna behöver höjas med skydd för landsbygden, utsatta näringar och grupper skyddas. Ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag bör återinföras.
Infrastrukturplanen bör omprövas där järnvägens underhållsskuld klaras av till 2035 istället för som nu till 2050. Anslag som säkrar nattågstrafiken behövs. Flygskatten bör höjas i avvaktan på en flygbränsleskatt.
Sparsamhet och klimatnytta bör styra energipolitiken
Energiomställningen har gått i stå. En långsiktig plan måste genomföras, med sparande, effektivisering, klimatnytta, snabbt genomförande och teknikutveckling som ledstjärnor.
Ett flertal åtgärder föreslås som stärker elnätets kapacitet och får fart på utbyggnaden av havsvindkraft. Investeringsstöd till energiåtgärder i flerbostadshus, ihop med bindande klimatkrav för nybyggen och renoveringar. Elkostnadsstöd bör endast gå till utsatta grupper. Energiskatter med olika nivåer beroende på förbrukning och användningsområden bör utredas.
Regeringen bör anta en strategi för fossilfri och koldioxidneutral fjärrvärme. Lokala energigemenskaper bör skattebefrias. Ersättningen till lokalsamhällen vid energiexploateringar behöver stärkas.
Vi behöver ett nytt skogsbruk
Inom skogsbruket behöver ekosystemen stärkas för att öka klimatnyttan och eliminera risken för ekosystem-kollapser. Den nya lagen om skogspolitiken bör pausas, medan en bred Framtidskommission för skogen tillsätts med oberoende expertis. Målet ska vara en livskraftig skog som står emot klimatförändringar, ett ramverk för virkesförsörjningen och insatser som stärker skogens viktiga roll för olika näringar.
De få naturskogar som finns kvar måste skyddas genom en paus för avverkningar medan ett skogsbruk utan kalhyggen planeras. Sveaskog bör få direktiv att avsätta sådan skog. Enskilda skogsägare som sparar skog för ökad kolinlagring bör stödjas. Om det krävs för att nå EU:s mål om ökad kolinlagring i skogen, så bör minskad avverkning under en period prövas.
Tryggad matförsörjning
Klimatförändringar, utarmning av ekosystem och oljekris utmanar världens matförsörjning. Resurser och strategier behövs för att stärka lokal matförsörjning och främja regenerativa kretsloppsbaserade jordbruk. Regeringen bör driva på för att klimat- och miljönytta ska styra EU:s jordbruksstöd, CAP. Olika momssatser för livsmedel utifrån klimatnytta och hälsoaspekter bör utredas.
Med en snabbstart med skarpa åtgärder, inklusive en framtidsinriktad höstbudget, kan statsmakterna sända tydliga signaler till svenska folket och omvärlden att Sverige nu vill ta på sig ledartröjan i klimatarbetet.
Linn Rabe, ordförande i Klimatriksdagen
Torbjörn Vennström, styrelseledamot i Klimatriksdagen
Klimatriksdagen är en partipolitiskt obunden förening som samlar in klimatförslag från allmänheten och civilsamhället och utvecklar klimatpolitiska förslag baserade på etablerad vetenskap. Klimatriksdagen använder demokratiska metoder inspirerade av Folkriksdagarna och medborgarråd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
