Bostad För fjärde året i rad kantas hyresförhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen av konflikt och förhandlingarna strandar på flera håll. Fastighetsägarna kräver lagändringar men bostadsminister Andreas Carlson menar att det är för tidigt att bedöma om det behövs.
Sedan lagen om skiljeförfarande vid hyresförhandlingar trädde i kraft 2023 har antalet ärenden om utseende av skiljeman ökat kraftigt hos hyresnämnden. Från 1 464 ärenden 2023 till 4 852 ärenden 2025, enligt en rapport av Fastighetsägarna. Lagstiftaren förutsåg att det kunde komma in mellan 50 och 200 ärenden per år.
Det betyder att hyrorna bland privata hyresvärdar, som företräds av Fastighetsägarna, allt oftare sätts av skiljeman och inte genom överenskommelse mellan parterna. Enligt en granskning av tidningen Hem & Hyra innebär det i nio av tio fall en högre hyreshöjning än genomsnittet när skiljeman bestämmer hyresjusteringen.
Nu har årets hyresförhandlingar mellan parterna återigen börjat kantas av konflikt. I flera kommuner i Västra Götalands län begär nu Fastighetsägarna, efter tre månaders förhandling, att skiljeman tar över. I Stockholms län pågår just nu medling.
Fastighetsägarna menar att lagstiftningen är bristfällig och kräver flera reformer för att, enligt organisationen, få mer effektiva och förutsägbara förhandlingar. Bland annat en lagstadgad rätt för alla hyresvärdar att få en tvist prövad av skiljeman utan krav på godkännande från Hyresgästföreningen, att kravet på tre månaders förhandling innan skiljeman kan kopplas in sänks till sex veckor, tydliga motiveringar till skiljemannens beslut samt att det förtydligas i lagen vilka faktorer som ska ligga till grund för hyresjusteringen.
Hyresgästföreningen vänder sig mot kraven. De menar att Fastighetsägarna satt i system att stranda förhandlingar och begära att de avgörs av skiljeman.
”Ett gemensamt ansvar”
Bostadsminister Andreas Carlson (KD) skriver i ett mail till Dagens Arena att det är för tidigt att bedöma om det behövs några lagändringar.
“Både jag och justitieministern, som har beredningsansvar för hyresrättsliga frågor, känner till Fastighetsägarnas rapport. Tvistlösningsförfarandena är fortfarande relativt nya, och det är sannolikt att det stora antalet tvister delvis hänger samman med de senaste årens ekonomiska utveckling och ökade kostnader för både hyresvärdar och hyresgäster. Det kan ha gjort det svårare än vanligt att nå överenskommelser. Mot den bakgrunden är det för tidigt att bedöma om lagstiftningen behöver ändras. Regeringen följer dock utvecklingen på bostadsmarknaden noga och överväger löpande behovet av ytterligare åtgärder”, skriver Andreas Carlson.
Vad tänker du att det gör med legitimiteten för hyresförhandlingssystemet, när förhandlingarna mellan Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen strandar så ofta och skiljeman kopplas in?
”En väl fungerande hyresmarknad kräver att hyresförhandlingar fungerar effektivt. När parterna inte kommer överens är det viktigt att tvister kan lösas snabbt och rättssäkert. De tvistlösningsförfaranden som införts bygger på överenskommelser mellan parterna själva, som också har ett gemensamt ansvar att värna förtroendet för hyresförhandlingssystemet. Sedan 2023 respektive 2026 finns särskilda tvistlösningsförfaranden för bruksvärdeshyror och presumtionshyror. Förfarandena bygger på att parterna själva avtalar om dem och i stor utsträckning sätter ramarna för prövningen. För att upprätthålla förtroendet för hyresförhandlingssystemet krävs därför att båda parter agerar ansvarsfullt. Det är ett gemensamt ansvar”, skriver Andreas Carlson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
