debatt Centerpartiet har stramat upp sin syn på friskolesystemet, trots att de ännu i grunden försvarar marknadsskolan. Det gör det möjligt för en rödgrön majoritet att börja inskränka friskolesystemet om de vinner riksdagsvalet, skriver Sten Svensson.
Under de senaste åren har det skett betydande förändringar i flera av de politiska partiernas syn på vinstdrivna aktiebolag i skolan. Till en början var marknadsskolan populär hos det svenska folket, men i takt med att allt fler rapporter har publicerats om allvarliga missförhållanden har väljarna reagerat alltmer negativt.
Segregation, låg kvalitet, fusk med bidrag, betygsinflation och till och med kriminalitet har blivit den svenska skolpolitikens kännetecken. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har visat att cirka 70 procent av väljarna säger nej till vinster i skattefinansierad vård, skola och omsorg. Nästan 60 procent av de väljare som röstar borgerligt säger även de nej till vinster i välfärden.
Under åren har det kommit en rad forskningsrapporter och utredningar som visat på allvarliga systemfel i dagens skolpolitik. Ett exempel är Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser som visade att de fristående skolorna är ekonomiskt överkompenserade. Även lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer har med sina professionella erfarenheter sagt nej till vinster i skolan.
Sedan flera år har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet insett att den marknadsdrivna skolpolitiken skapar så stora och allvarliga både skol- och samhällsproblem att den måste avvecklas. Hittills har de emellertid inte lyckats få någon majoritet i riksdagen för sina förslag.
Men under trycket från den allmänna opinionen, forskningen och lärar- och skolledarprofessionerna börjar nu flera av de partier som hittills stött den marknadsstyrda skolpolitiken medge att det finns problem. De inser att en del missförhållanden måste rättas till för att tilltron till systemet ska kunna återupprättas. Gör de inget riskerar de att tappa hela frågan.
Nätverket för en likvärdig skola har undersökt hur riksdagspartiernas inställning till den marknadsdrivna skolpolitiken har förändrats genom att läsa deras program och skrifter. Där ser man tecken på omprövningar även hos flera av de borgerliga partierna.
Tidö blockerar förändringar
Det parti som gjort de största förändringarna är Liberalerna. Eftersom de vill bli det parti som anses ha den bästa skolpolitiken har de positionerat sig så nära lärarfacket som möjligt. Ska de lyckas med sin föresats, måste de ha stöd från lärarna. Därför har de bytt ut sin tidigare mycket friskolevänliga skolpolitik mot en som är betydligt mer kritisk.
Problemet för Liberalerna är att de har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är partier som inte vill genomföra några systemförändringar av dagens skolpolitik. Tidöregeringen har genomfört en lång rad förändringar av skolpolitiken, men när det gäller de frågor som rör marknadsstyrningen av skolan har de bara gjort marginella justeringar. Det ska bli svårare att föra bort pengar från undervisningen till annat och de har infört en begränsad offentlighetsprincip.
I övrigt kan skolbolagen fortsätta som hittills. De har inte gjort några förändringar av reglerna för skolpengen som överkompenserar skolbolagen och de vill behålla dagens regler för skolval och antagning av elever. Båda dessa frågor skulle ses över enligt Tidöavtalet. Om dessa partier får majoritet i höstens val blir det sannolikt inga förändringar i frågor som rör marknadsstyrningen av skolan. För Liberalernas del kan man konstatera att de valt fel partier att samarbeta med om de vill få stöd i sin huvudfråga.
Om de rödgröna oppositionspartierna får majoritet i höstens val finns det emellertid möjligheter att de kan finna kompromisser i flera frågor kring marknadsskolan. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i stort eniga i de flesta principiella frågor, problemet är Centerpartiet.
Öppningar hos Centerpartiet
Den nya partiledaren, Elisabeth Thand Ringqvist, är fast förankrad i friskolebranschen, men hon måste samtidigt ta hänsyn till den diskussion som har påbörjats i partiet och vad hennes väljare tycker. De senaste åren har en tydlig kritik mot flera av marknadsskolans effekter förts fram inom Centerpartiet och det har satt en del spår i partiets programskrifter.
- Centerpartiet skriver att de vill stoppa vinstuttag på felaktiga grunder. De vill garantera att varje skattekrona ska gå till elevernas utbildning.
- Centerpartiet är kritisk till systemet med skolpeng.
- Centerpartiet vill avskaffa dagens kösystem för antagning av elever.
- Centerpartiet anser att makten över etableringen av fristående grund- och gymnasieskolor i högre grad bör ligga hos kommunen. De vill att kommuner ska kunna säga nej till nya fristående skolor om det innebär en negativ påverkan på den samlade skolsituationen.
I dessa frågor finns det således goda möjligheter för dagens oppositionspartier att enas. Om det sker kommer det att minska intresset från aktiebolagen att verka i friskolebranschen. Gör man om skolpengssystemet kan dagens ekonomiska överkompensation minskas eller till och med försvinna. Förändrar man reglerna för antagningen av elever kommer skolbolagen att få svårare att handplocka elever och därmed segregera skolsystemet.
Kan man dessutom enas i frågan om kommunernas vetorätt blir det färre nyetableringar och utökningar av fristående skolor. För första gången sedan 1990-talet kan höstens val skapa förutsättningar för att påbörja en avveckling av marknadsskolan.
Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
