debatt Det är dags att stå upp mot avregleringar, och för miljön, konsumenterna och jämställdheten i EU-politiken. En ny svensk och förhoppningsvis progressiv regering behöver vara väl förberedd och driva på för nya steg, skriver Mats Engström.
EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis är besviken över att folkvalda europapolitiker står i vägen för omfattande avregleringar. EU-parlamentet sa till exempel nyligen nej till sämre skydd mot cancerframkallande ämnen i kosmetika. Att det blev andra uppmjukningar räckte inte för Dombrovskis, som är ansvarig för ”förenklingar”.
Cancerämnen i smink är ett av många exempel på vågen av avregleringar inom EU. Förslaget om en ny bolagsform, ”EUInc”, är ett annat, som kan försvaga svenska löntagares rättigheter. Europafackets generalsekreterare har varnat för dem som vill ”bränna upp regler på bål”, och EU-kommissionens socialdemokratiska viceordförande Teresa Ribera talar om ”ett hemskt politiskt spektakel”. De europeiska folkrörelsernas upprop mot skadliga avregleringar samlar hundratusentals namn.
”Förenklingar” bemöts okritiskt
Ändå är det förvånansvärt tyst i svensk politik om detta drama, förutom enstaka kritiska frågor i riksdagens EU-nämnd. Den socialdemokratiska partiledningen skriver okritiskt om att ”ta bort krångliga regler” i valplattformen från februari. Visst går det att göra regler enklare både nationellt och i EU, men bakom sådana slogans döljer sig ofta försämringar i sak för medborgarna och miljön. Man måste vara medveten om att Svenskt Näringsliv lagt många miljoner kronor på den avregleringskampanj som Ulf Kristerssons regering sedan entusiastiskt drivit i Bryssel.
Snart kan det bli ännu värre. Valen nästa år i Frankrike, Polen och Spanien kan leda till ytterligare högervridning av det politiska landskapet i EU. Det får betydelse, till exempel inför valet av en ny kommissionsordförande 2029. Men val kan även gå åt andra hållet. Många i andra delar av Europa blickar nu mot Sverige och vad som händer här 13 september.
En ny svensk och förhoppningsvis progressiv regering behöver vara väl förberedd på olika scenarier i europapolitiken. Att försvara det som tidigare svenska regeringar åstadkommit för miljön, konsumenterna och jämställdheten mot avregleringar är viktigt, liksom att driva nya steg. Några exempel:
Förslag för ett bättre EU
Förbättra arbetsvillkoren och skapa nya jobb. Det går att göra mycket utan konflikt med den svenska partsmodellen. Till exempel genom att prioritera goda arbetsvillkor och kompetensutveckling i EU:s riktlinjer för den ekonomiska politiken, som kommer att bli extra viktiga under nästa långtidsbudget. EU behöver också tydligare regler om AI i arbetslivet, psykisk arbetsmiljö, maximal arbetstemperatur och sociala villkor i offentlig upphandling.
Gör EU grönare. De närmaste åren blir avgörande för klimatpolitiken. Håller EU fast vid den gröna givens ambitioner när konservativa regeringar och delar av näringslivet vill försvaga dem? Det behövs både ambitiös utsläppshandel och andra regler som stimulerar innovation, till exempel bindande kvoter för koldioxidsnåla material i produkter. Sverige bör också driva andra viktiga miljöfrågor, som förbud mot farliga kemikalier och mer resurseffektiva produkter.
Stärk jämställdheten. Se till att likställighet blir en mer central del av EU:s ekonomiska riktlinjer. Bekämpa våld mot kvinnor genom skärpta regler, inklusive mot digitala övergrepp. Förbättra genomförandet av öppenhet om lönesättning och ta ytterligare steg mot diskriminering.
Underlätta för konsumenterna. Skärpa reglerna mot farliga produkter och manipulativ utformning av webbplatser. Bli tuffare i tillämpningen av dagens regler mot techjättarnas skadliga agerande.
Försvara demokratin. Ge public service större möjligheter att vara en motvikt mot algoritmstyrda sociala medier. Stärka ideella organisationers möjligheter i EU. Införa ett gemensamt öppenhetsregister för EU och medlemsstaterna.
Det är hög tid att höja temperaturen i EU-frågorna inför 13 september. Ulf Kristerssons avregleringskampanj skadar både medborgarna och miljön. Magdalena Andersson bör göra som Göran Persson 2004 när det gällde förslaget till tjänstedirektiv, det vill säga att tydligt kritisera försvagningarna. Och ta fram ett program för medborgarnära EU-reformer.
Mats Engström, EU-analytiker och tidigare biträdande statssekreterare (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
