
debatt Benskörhet leder till försämrad hälsa och avancerad och dyr vård när den inte upptäcks i tid. Ändå finns ingen screening för att upptäcka och behandla sjukdomen i förtid. Kvinnors hälsa behöver prioriteras mer, skriver läkaren Christina Doctare.
Det måste sägas: i Sverige ökar livslängden och vi mår bättre. Samhället har satsat stora resurser på att skapa en ”god och jämlik vård,” portalparagrafen för hälso- och sjukvårdslagen. Kort sagt: vi har en bra och fungerande och tillgänglig vård. Det har skett en enorm utveckling av folkhälsan generellt och även av hälsan på individnivå. Uttrycket ” 70 är det nya 50” stämmer.
För SPF:s fem lokalföreningar i Stockholms innerstad är genomsnittsåldern för medlemmarna 75 – 85 år. Socialt aktiva med många intressen som deltar i för dem meningsfulla verksamheter. Förvisso finns det en hel del hälsoproblem, men som generellt har blivit upptäckta, åtgärdade och behandlade och som möjliggör ett fortsatt gott liv och bra livskvalitet. Men, så finns det något som förbryllar. Som är närmast oförklarligt.
Osteoporos ger stora skador
Det är en diagnos där hälsopanoramat ser helt annorlunda ut och livskvaliteten avsevärt försämras. Ett tydligt tecken på att här fungerar inte sjukvården. Det handlar om Osteoporos, benskörhet. Det är en tyst, smygande sjukdom, som inte ger några symptom förrän olyckan är framme och skadan är skedd. Det är när personen har ramlat eller halkat och ådragit sig en eller flera frakturer.
Det räcker alltså med fall från egen höjd, som i sig är i lågintensivt, men med ett skört skelett blir det alltså komplicerade benbrott. Dessa kräver oftast ortopedkirurgiska åtgärder. Det betyder fler vårddygn och risk för komplikationer med infektioner och organpåverkan, inte sällan leder det till desorientering och kognitiv påverkan. Allt detta leder till en försämrad livskvalitet och risk för en för tidig död.
Flest kvinnor bland drabbade
Osteoporos drabbar både kvinnor och män, med fördelningen 80 procent kvinnor och 20 procent män, till en kostnad för samhället på cirka 20 miljarder kronor, enligt Socialstyrelsen. Det är svindlande belopp. Detta trots att det är en sjukdom som enkelt går att upptäcka och behandla och botas! Varför görs inte detta? Det framstår som obegripligt att detta får pågå år ut och år in.
Prognosen och tiden för behandling påverkas också av i vilket stadium som sjukdomen upptäcks. Ju tidigare upptäckt, desto bättre prognos och snabbare behandling. Osteoporos går att behandla innan skelettet blir så skört att det går sönder efter minimalt trauma, det vill säga lågenergitrauma.
Screening som mäter bentäthet är en enkel undersökning som gör att sjukdomen kan upptäckas i tid, behandlas och botas. Det uppstår givetvis kostnader för att organisera denna nya vårdmodell. Men vinsterna är så uppenbara att frågan istället blir: har vi råd att inte agera?
En diskrimineringsfråga
Detta förslag kan jämföras med bröstcancerscreening som har erbjudits kvinnor under flera årtionden. Screening har lett till bättre bot, behandling och en god livskvalitet för drabbade kvinnor. Av någon obegriplig anledning har Socialstyrelsen satt stopp för screening för bröstcancer hos kvinnor vid 74 år ålder. Detta trots att forskning visar att ju äldre kvinnor blir, desto större risk för mer aggressiv bröstcancer. Återigen till höga kostnader för samhället och stort lidande för den enskilda individen. Varför har man slutat vid 74? Som om cancern ”lyfter på hatten och tackar för sig och försvinner” när kvinnor blir 74.
Frågan måste ställas. Handlar denna underlåtenhet om att det är kvinnor och i så fall varför denna brist på jämlikhet? Men 20 procent är män när det gäller osteoporos. Tycker vi att det är rimligt att dåligt omhändertagande och/eller fördomsfullhet skall få dränera våra gemensamma sjukvårdsresurser, genom att kosta massor och inte fungera?
Med mitt förslag om screening för osteoporos skulle vi kunna spara stora belopp. Individen skulle dessutom slippa en oerhörd försämring av livskvaliteten, stort lidande och riskera för för tidig död. Exempelvis är kostnaden för en läkemedelsinfusion som ges en gång per år för Osteoporos enbart 200 kronor per behandling.
Det som pågår är ett ofattbart slöseri: har vi råd att inte agera?
Christina Doctare, läkare och författare och samhällsdebattör.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
