Ojämlikhet Världens dollarmiljardärer har gjort ännu ett rekordår samtidigt som fattigdomsbekämpningen står still. I Sverige ökar ett fåtal personers förmögenheter snabbt parallellt med fattigdomen. Det konstaterar Oxfam Sverige i en ny rapport.
Dollarmiljardärernas totala förmögenheter har ökat med 80 procent sedan 2020. Och 2025 var ett rekordår. I dag äger världens 12 rikaste personer tillsammans mer förmögenhet än den fattigaste hälften av världens befolkning. Alltså mer än 4 miljarder människor. Det visar en ny rapport från Oxfam som släpps nu i samband med världsekonomiskt forum i Davos.
– Det vi ser är att fattigdomsbekämpningen står i princip still samtidigt som dollarmiljarärdernas förmögenheter ökar. En av fyra på jorden går hungriga, vilket är en ökning med 41 procent sedan 2015. Det är oerhört problematiskt, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige.
Hon framhåller att den växande ekonomiska ojämlikheten är en global trend. Sverige är inget undantag. Här ökar antalet miljardärer och de ultrarikas förmögenheter i hög takt. Parallellt med fattigdomen. Av världens länder ligger Sverige på sjätteplats när det gäller förmögenhetsojämlikhet, framhäver Suzanne Standfast.
– De 46 rikaste svenskarna äger mer än vad 8 miljoner svenskar gör tillsammans. Samtidigt lever 700 000 svenskar i social och materiellt fattigdom. Den siffran har ökat med 120 000 på bara ett år. Enligt Rädda Barnen är det 276 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. Det är inte rimligt att Sverige, som är ett av världens rikaste länder, har över en halv miljon människor som inte har råd att äta sig mätta, säger Suzanne Standfast.
46 svenska dollarmiljardärer
Sverige har enligt Forbes 46 dollarmiljardärer, vilket är mer än 1,5 gånger så många dollarmiljardärer per capita som USA. Nära 70 procent av dessa har ärvt sin förmögenhet. På 45 minuter ökar den genomsnittliga svenska dollarmiljardärens förmögenhet lika mycket som en en medelsvensk årsinkomst, enligt Oxfam Sverige.
Suzanne Standfast påpekar att det i tider med geopolitiska spänningar, krig i vårt närområde och klimatkris ställs högre krav än någonsin på att våra samhällen är robusta och motståndskraftiga. Men ojämlika samhällen är dysfunktionella, konstaterar hon.
– Forskningen visar tydligt att ojämlikhet bidrar till minskad social rörlighet och att kriminalitet, våld och spänningar i samhället ökar. Klyftorna får också konsekvenser för klimatet och demokratin, säger hon.
Skadar demokratin
Suzanne Standfast menar att när förmögenheter koncentreras till ett fåtal personer innebär det större möjligheter för dem att påverka samhället. De kan använda sina resurser till påkostade PR-kampanjer, kampanjdonationer eller till ägande av sociala medie-plattformar. Hon framhåller också att den 1 procenten med högst inkomst släpper ut mer koldioxid på tio dagar än vad andra i genomsnitt gör på ett år.
För att få bukt med ojämlikheten och klyftorna har Oxfam Sverige flera förslag.
– Först och främst vill vi se en ny förmögenhetsskatt. En ökad beskattning för de allra rikaste så att vi får en återgång till skatt efter bärkraft. Vi vill också ha ett lobbyregister för att öka transparensen i vårt demokratiska system. Och så vill vi ser ett förmögenhetsregister så att vi vet hur hushållens tillgångar och skulder ser ut, säger Suzanne Standfast.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
