Lars Calmfors, professor i nationalekonomi tv. Torbjörn Johansson avtalssekreterare, LO th.
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi tv. Torbjörn Johansson avtalssekreterare, LO th.

Lönesänkningar Nya låglönejobb med 14 000 kronor i månaden ska integrera utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, föreslår Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Men enligt LO skulle många riskera att fastna i låglönejobben.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är en oberoende expertgrupp instiftad av Svenskt Näringsringsliv. I rådets senaste rapport, ”Tudelningar på arbetsmarknaden”, föreslås nya jobb med en lönenivå som ligger långt under dagens lägstalöner. Förslaget syftar till att integrera utrikesfödda den svenska arbetsmarknaden. Lars Calmfors är professor i nationalekonomi och rådets ordförande.

– Vi föreslår satsningar, också på utbildning och på anställningsstöd, men vi menar att problemet med att etablera utrikes födda på arbetsmarknaden är så stort så att det inte räcker. Vi behöver också fler enkla jobb och de måste tyvärr vara lågavlönade för att arbetsgivarna ska vara intresserade, säger Lars Calmfors.

AER föreslår föreslår en lönenivå på ungefär 14 000- 15 000 kronor för de nya jobben, och att arbetsmarknadens parter tillsammans förhandlar fram vilka jobb som ska ingå. Men för att inte lönesänkningarna ska smitta av sig på befintliga branscher och grupper som inte har samma svårigheter att få jobb, vill AER rikta in sig på jobb som inte finns på dagens arbetsmarknad. Det är jobb som kanske försvunnit men fortfarande efterfrågas av företag, menar Lars Calmfors. Jobb som företagen efterfrågar i AERs rapport är till exempel vaktmästare, receptionist, ”allt-i-allo”, plock på lager, ”hustomte” och hantlangning på byggen.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är kritisk till AERs förslag och tror att det blir svårt att identifiera de yrken som inte pressar ned lönenivån i samhället i stort. Torbjörn Johansson ser också en risk att många outbildade och utrikesfödda skulle fastna permanent i en statisk arbetsmarknad där vissa grupper enbart kan ta vissa jobb.

– De här lönenivåerna är inte anpassade efter dagens Sverige. Vi har låga löner, till exempel lärlingslöner som ligger under de här nivåerna, men de bygger ju på att man är på väg att slussas in på svensk arbetsmarknad. Men du kan inte cementera en grupp så att de lever på en viss lönenivå för alltid, du måste slussa in dem så att de kan få riktiga jobb.

Trots att gruppen är betydligt mindre, är det idag högre arbetslöshet bland utrikesfödda än bland inrikes. Problemet handlar enligt Torbjörn Johansson om utbildningsnivå och kompetensnivå. Han ser därför hellre satsningar på utbildning.

– Detta beror inte på etnicitet, det beror ju på kunskapsluckor, två tredjedelar saknar motsvarande eftergymnasial utbildning. De krävs att utrikesfödda får en utbildning eller går på arbetsplatsträning så att man får en yrkeskunskap och platsar på en svensk arbetsmarknad, det är det som ger avkastning.

Lars Calmfors medger att det finns en risk att många utrikesfödda förblir i ett låglöneskikt. För att motverka det vill han se att det finns generösa möjligheter till vidareutbildning för de som hamnar i en låglöneanställning.

– Det är ändå bättre att få en låg lön en att få ett ännu lägre bidrag, men det är klart att det finns en risk att vissa skulle fastna på i den här typen av jobb. Då bör man ha generösa stöd för att vidareutbilda sig för att motverka det. Det stöden bör gå direkt till indviden och inte involvera arbetsgivarna, eftersom det visat sig att de tycker det är för komplicerat och man då inte får tillräckliga volymer på jobben.