Inför välfärdsutredningen är vårt budskap solklart. Det behövs en reglering som helt utestänger möjligheten att plocka ut vinster ur skolan, skriver Philip Botström, ordförande SSU.
Sverige är ett unikt land på många bra sätt. Men när det kommer till skolan är vi unika på ett dåligt sätt. Vi är nämligen det enda landet i världen som tillåter helt oreglerade vinstuttag från skolor som vi finansierar med våra gemensamma skattepengar. Samtidigt har vi de snabbast fallande kunskapsresultaten i hela OECD.
Att som alliansen vägra att se sambandet mellan vinstuttag och sämre kvalitet är att blunda för verkligheten och göra elever en otjänst. Skattepengar ska gå till undervisning, inte till vinster.
Vinstjakten skapar fel incitament och måste stoppas. Här är fem konkreta skäl:
Lägre lärartäthet. Flera undersökningar som Lärarförbundet gjort visar att friskolor som tar ut vinst generellt sett har lägre lärartäthet och fler obehöriga lärare. I kommunala skolor är lärartätheten i genomsnitt 7,9 lärare per 100 elever. I friskolor som drivs av aktiebolag är lärartätheten betydligt lägre – 6,8 lärare per 100 elever.
Lärarlönerna pressas när jakten på kortsiktig vinst styr. I genomsnitt tjänar en gymnasielärare varje månad 900 kronor mindre och grundskollärare 800 kronor mindre på en friskola som drivs av aktiebolag än på en kommunal skola.
Trots att IFAU har klarlagt att friskoleelever presterar sämre får friskoleelever i snitt bättre betyg. Skälet är att skolor med vinstsyfte ger glädjebetyg för att locka fler elever att söka. På så sätt kan skolan få mer i skolpeng. Detta skapar betygsinflation och olikvärdiga chanser för unga att ta sig in på högskolan.
Ojämlik elevhälsa. Skolinspektionens granskningar visar att skillnaderna är stora mellan kommunala och fristående skolor vad gäller elevhälsan. Av de granskade kommunala gymnasieskolorna hade 3 procent brister i elevhälsan medan motsvarande siffra för skolorna med privata huvudmän var 16 procent. Kommunala grundskolor lägger 2840 kronor per elev på elevhälsan medan fristående grundskolor lägger 2180 kronor. Det är en uppseendeväckande skillnad som sätter fingret på hur kortsiktig vinst sätts framför elevernas välmående.
John Bauer. Ett av de mest kända exempel som tydligt visar de förödande effekterna av en oreglerad skolmarknad är skolkoncernen John Bauers konkurs 2013. Då lämnades hundratals elever strandade mitt i en termin utan en fullständig gymnasieexamen samtidigt som ägaren blev mångmiljonär. Följden blev att de kommunala skolorna fick ta ansvar för oansvariga riskkapitalister med kortsiktiga vinstintressen.
Det är ingen slump att Sverige är ensamt i världen om att tillåta oreglerade vinstuttag från våra gemensamt finansierade skolor. De ovan nämnda skälen visar att det finns en koppling mellan oreglerade vinstuttag och kvalitetsförsämringar. Att mot den bakgrunden prata om »nolltolerans mot dåliga skolor« är inte tillräckligt. Moderaternas utspel går inte till roten med problemet och verkar mest vara ett sätt att bekvämt få bort frågan. Aktörer vars enda drivkraft är vinst har inget i skolan att göra.
Inför välfärdsutredningen är SSU:s budskap solklart: det behövs en reglering som helt utestänger möjligheten att plocka ut vinster ur skolan. Vinstjakten i skolan måste stoppas!
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
