Moderaterna har gjort framtidslösheten till program och Anders Borg samlar pengar på hög, trots att de politiska utmaningarna är många och stora. Men från de borgerliga minipartierna kommer bara små pip. Är de rädda för Borgs förskräckliga humör?
Ett solidariskt samhälle bygger vi inte endast med en solidarisk finansiering av välfärden, solidariteten bygger lika mycket på egenansvaret. Ett egenansvar för att ta hand om sin hälsa framför att lasta ett system i onödan, skriver Öppna Kriskommissionen.
Klimatmötet i Cancún inleds i dag och det är övertydligt att kapitalismen inte löser de globala ödesfrågorna. Men i Sverige är oppositionen bäst på att vara emot Reinfeldt, och inom S förs framtidsdebatten i form av pajkastning på DN:s debattsida.
Det jäser i de kristdemokratiska leden. Men Göran Hägglund ler. Han vill vara allas vän och ingens ovän och zickzackar sig fram. Efter valet ville han överge gamla käpphästar. Häromåret flörtade han själv med högerpopulismen. Frågan är vad han vill.
För många kan steget vara långt till utbildning och att läsa på vuxenutbildningen och skuldsätta sig med studielån känns inte alltid som ett alternativ. Därför vill vi i Vänsterpartiet att de som läser in sin gymnasiekompetens på Komvux ska få 80 procent av studiemedlen som bidrag, skriver Rossana Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Moderater och folkpartister har sålt mittpunkten i Bredäng, Högdalen, Skärholmen, Rinkeby och Tensta – Stockholms ”arrival cities”. De har på så vis gett upp ett av den demokratiska politikens viktigaste uppdrag: samhällsplaneringen.
Ungas problem på arbetsmarknaden handlar i hög grad om bristande utbildning. Men från arbetsgivarhåll vill man hellre prata om större möjligheter till korttidsanställningar och sänkta ingångslöner för att göra ungdomsgrupperna ”mer konkurrenskraftiga” på arbetsmarknaden, skriver Jonas Olofsson, TCO-utredare och docent vid Umeå universitet och Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef TCO.
Det så kallade räddningspaketet för Irland är ännu ett exempel på hur eurozonens ledare skjuter problemen framför sig och beskattar medborgarna, i stället för att låta ägarna och placerarna ta smällen för den vansinniga lånekarusellen.
Det kommer inte som någon överraskning att Beatrice Ask vill granska Brottsförebyggande rådet. Det finns en motsättning mellan Brå och justitieministern som handlar både om synen på brottslighet och på statistik.
Att 60 procent av landets dementa åldringar låses in på nätterna är både farligt och människoovärdigt. Men det mest uppseendeväckande är att nyheten briserar först nu. Äldrevårdens kris är inte ny. Det stora problemet är bristen på resurser.
Det är djupt allvarligt att se hur omsorgen om äldre och dementa urholkas. Nu kräver vi lagstiftning om minimibemanning fört att de rent basala behoven ska tryggas, skriver Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal.
Regeringens angrepp på lönebildningen äventyrar den samhällsekonomiska stabiliteten. Förändringarna i a-kassan innebär stenhårt fokus på korta arbetslöshetsperioder, till priset av sämre matchning och lägre produktivitet, skriver LO-ekonomerna.
Finanspolitiska rådets rapporter har inte direkt varit en rolig läsning för regeringen. Nu har Anders Borg antytt att rådets uppdrag kan komma att begränsas. Det är hög tid skilja det Finanspolitiska rådet från staten.
När S väljer partiledare är processen sluten, som vanligt. I andra S-partier världen över går utvecklingen tvärtom mot ökad öppenhet. De som vill ha uppdraget tar ett kliv fram. Kandidaten som vinner får ett starkt förändringsmandat.
I Burmas städer har säkerhetspolisen konsekvent förföljt alla oppositionella. Ännu idag sitter 2200 politiska fångar i landets fängelser. När munkarna i klostren protesterade på gatorna på hösten 2007 slogs upproret ned med blodigt våld. Men den svenska regeringen vill vänta och se, skriver Jesper Bengtsson, chefredaktör OmVärlden.
