LEDARE Hemtjänstens vårdbiträden och undersköterskor har kanske Sveriges viktigaste jobb just nu. Staten har lovat att i efterhand kompensera kommuner och regioner för »extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården kopplade till coronaviruset.« Samma löfte måste ställas till äldreomsorgen. 

Det är de äldre och sköra som framförallt måste skyddas från att smittas av det nya coronaviruset, eftersom det är dom som riskerar att bli mest allvarligt sjuka i Covid-19. Just nu ökar andelen smittade äldre, och intensivvården rustar för att ta emot allt fler fall.

Nu måste samma mobilisering ske inom äldreomsorgen. Det är det bästa sättet att se till att akutsjukvården inte blir överbelastad: att förhindra att smittan sprids på äldreboenden eller inom hemtjänsten. Regeringen har lyckats teckna avtal som säkrar leveranser av andningsskydd till sjukvården.

Hemtjänsten runt om i landet får försöka få tag på munskydd på byggmarknader och tvingas tillverka skyddsvisir av OH-papper och gaffatejp. Det är, som Kommunals ordförande Tobias Baudin skriver, oacceptabelt att skyddsutrustning saknas.

Men precis som i sjukvården är det inte bristen på skyddsutrustning som är värst, utan en hotande brist på personal. Inte bara för att behoven ökar, eller för att sjukfrånvaron ökar dramatiskt när minsta förkylning leder till många arbetsdagar i karantän. Utan också för att många i personalen riskerar att själva smittas, och vara borta från jobbet i veckor.

Hemtjänsten är bokstavligen talat livsviktig. Men livsfarligt underfinansierad. Och otrygg.

Det är absurt att varslen av läkare och undersköterskor ligger kvar på Nya Karolinska i Solna och andra sjukhus i Stockholm som nu gör sig redo för ett snabbt stigande antal patienter. Platsbankens drygt 500 annonser om lediga jobb inom hemtjänsten är minst lika absurda. Jo, det finns erbjudanden om tillsvidaretjänster på heltid. Men inte minst storstadsområdena, som hittills är hårdast drabbade av smittspridningen, hoppas tydligen att de ska kunna öka personalen med timanställda.

Ett exempel är stadsdelsförvaltningarna i Göteborg. »Timvikarie inom hemtjänst, Örgryte-Härlanda. Anställningsvillkor: Timavlönad. Schema. Tidsbegränsad anställning.« »Vi växer och behöver fler timanställda!« meddelar Allegio Omsorg AB i Sundbyberg. Svanen hemtjänst AB hoppas fromt på att någon ska nappa på »Undersköterska sökes till Täby och Stockholm City«. Anställningsform: Behovs- eller timanställning. »Timvikarier sökes till vårt härliga team i Åkersberga«. Och så vidare.

Hemtjänstens drygt 300 000 vårdbiträden och undersköterskor har kanske Sveriges viktigaste jobb just nu. Det är bokstavligen talat livsviktigt. Men livsfarligt underfinansierat. Och otryggt.

Häromdagen publicerade Arena idé en granskning av kommunernas budgetar för äldreomsorgen. Granskningen visar att 96 procent av kommunerna lägger sparkrav på äldreomsorgen i år. Totalt handlar det om minst två miljarder i minskade resurser jämfört med behoven, trots de 7,5 extra välfärdsmiljarder som regeringen och riksdagen beslutat om. Och besparingskraven är inte nya. Det har sparats in på äldreomsorgen i decennier.

På 1980-talet besökte hemtjänsten fyra personer under ett heltidspass, år 2015 innehöll ett heltidspass besök till tolv hemtjänsttagare. Trots att de som beviljas hemtjänst numera är både äldre och sjukare. Det är extremt pressade minutscheman som nu också ska rymma tid för extra handhygien, och på- och avklädning av skyddsutrustning.

Staten har lovat att i efterhand kompensera kommuner och regioner för »extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården kopplade till coronaviruset.« Samma löfte måste ställas till äldreomsorgen. Och budskapet måste nå ut till varenda äldreomsorgsförvaltning och varenda överarbetad hemtjänstchef.

Det är det minsta: att de som nu måste rekryteras till äldreomsorgen får trygga anställningar och rätt till heltid. Äldreomsorgens kombination av usla löner, ofrivillig deltid och otrygga anställningsformer kan bli en katastrofal corona cocktail.