Bild: Linda Håkansson/Socialdemokraterna

Mona Sahlins linjetal i Nacka i lördags var startskottet för ett intensivt politiskt år. Hon spetsade in sig på det som är hennes styrka och samtidigt den borgerliga alliansens svaghet: jämställdhet. På köpet kunde hon ytterligare bända upp Reinfeldts svagaste länk i allianskedjan: Kristdemokraterna – antifeminister och för närvarande under fyraprocentspärren.

Det parti som har minst stöd bland kvinnor är Moderaterna, vilket deras partisekreterare Per Schlingmann har insett och därför fokuserar på att åtgärda. Det blir svårt, med Göran Hägglund i alliansen eftersom han måste klamra sig fast i riksdagen genom att mobilisera sina kärnväljare.

Med de många konfliktlinjer som finns kan alltså jämställdheten mycket väl bli en het valfråga under det kommande året. Frågan är bara om Fredrik Reinfeldt antar utmaningen.

Sahlins tal var ideologiskt. I stället för att prata om hundralappar eller procentsatser fokuserade hon på de största skillnaderna mellan hennes politik och den borgerliga. Det måste hon fortsätta göra, dels för att engagera soffliggarna och dels för att inte stöta bort den medelklass hon så desperat behöver för att komma till Rosenbad.

Hon måste fortsätta prata om jämställdhet som en fråga som handlar om försörjning och makt. Om jämställdhet som en plånboksfråga – också. Och därför lyfta de reformer hon tänker genomdriva, av vilka en hon illustrerade med en träffande frågeställning: "Varför går det bra att skapa heltider i mansdominerade branscher, men inte åt kvinnor? Varför har killarna på Siba och Elgiganten heltidsjobb, medan kvinnorna på Vivo och Ica deltid?"

Det vill och tänker Reinfeldt inte bry sig om och här finns en tydlig skillnad att trycka på. Lördagens tal var befriande fritt från triangulering och moderatspråk.

Ett annat sätt att locka mittenväljare är att fortsätta att pressa Reinfeldt och avkräva honom svar om hur han tänker göra om Sverigedemokraterna hamnar i vågmästarställning i riksdagen. Hans besked har hittills varit grumliga. Det är tecken på att han hellre ger SD lite inflytande för att så split i Sverige, än att ge upp makten eller samregera med Socialdemokraterna.

Mona Sahlin höll ett tal till hennes supportrar som var på plats i Nacka. Signalen var tydlig: hon kommer att ro det rödgröna samarbetet i hamn och är fast övertygad om att hon ska stå som statsminister ett år. Ingen idé att drömma om att antingen Miljöpartiet eller Vänsterpartiet ska väck. Och ingen idé att försöka kuppa bort henne på partikongressen i höst.

Hennes självsäkerhet är bra – hon bygger sin image som blivande regeringschef och försöker att inte vara fånge i de strukturer som hennes tal kretsade kring: samhällets bild av hur en kvinna får vara och hur en "riktig" makthavare ser ut.