debatt Hongkong tvingas nu utkämpa två strider samtidigt, dels mot coronapandemin, dels mot ett allt mer aggressivt Kina. I denna kamp får Hongkong inte stå ensamt, skriver Liberala Ungdomsförbundets Olle Johnsson och Victoria Viklund.
När Hongkong överlämnades från Storbritannien till Kina 1997 var det med löftet om att ön skulle få behålla det delvis demokratiska system som redan fanns på plats. Modellen kom att kallas ”ett land, två system” och var tänkt att ses som en förebild inför Taiwans anslutning till Fastlandskina. När Kina blev medlem i WHO i början av 2000-talet fanns stora förhoppningar om att landet skulle demokratiseras i takt med att ekonomin privatiserades och landet införde marknadsekonomi.
Istället för att demokratiseras har Kina de senaste åren bedrivit en allt mer konfrontativ utrikespolitik och har gång på gång hotat demokratiska länder som gått emot kinesiska intressen. Denna utveckling har särskilt drabbat Hongkong i form av ökad kinesisk inblandning i Hongkongs inrikespolitik, vilket lett till omfattande protester. Sedan demonstrationerna i Hongkong började sommaren 2019 har över 7000 personer gripits och nära 2000 skadats efter våldsamma ingripanden från poliser.
I artikel 22 i Hongkongs grundlag tydliggörs att Kina inte har rätt att påverka Hongkongs inrikespolitik. I förra vecka gick Beijings Hongkongadministration ut med att man visst har den möjligheten – ett utspel som kraftigt underminerar grundprinciperna i det brittiska-kinesiska avtalet och i praktiken innebär “ett land, ett system”. Strax efter utspelet från Beijing greps 15 oppostionspolitiker för inblandning i protesterna förra året.
Det är uppenbart att Kina just nu utnyttjar coronapandemin för att undergräva demokratiska rättigheter och helt tysta demokratirörelsen i Hongkong.
En av oppositionspolitikerna som gripits är Martin Lee som ses som fadern till demokratirörelsen i Hongkong och tidigare var ordförande för det största pro-demokratiska partiet. Av totalt 1,7 miljoner deltagare har Hongkongs regering handplockat 15 framträdande demokratiförespråkare samtidigt som demonstrationer förbjudits i landet på grund av coronaviruset. Det är uppenbart att Kina just nu utnyttjar coronapandemin för att undergräva demokratiska rättigheter och helt tysta demokratirörelsen i Hongkong. Hongkong behöver hjälp och det är bråttom.
I november förra året drev den amerikanska kongressen igenom Hong Kong Human Rights and Democracy Act. Lagen bygger på Magnitskij-lagstiftningen, som gör det möjligt att frysa tillgångar eller införa visumförbud för personer som anses vara skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter. Liberala Ungdomsförbundet vill se en sådan Magnitskij-lag på EU-nivå som global sanktionsmekanism mot personer som begått brott mot mänskliga rättigheter. Läget för mänskliga rättigheter i världen är nämligen akut. Ansvariga politiker i den kinesiska regimen och i Hongkong ska inte kunna komma undan med vidriga övergrepp på demokratin.
När EU talar är det med styrkan av 27 länders röster. Det går inte obemärkt förbi. Vi uppmanar därför regeringen och svenska EU-parlamentariker att driva på för en europeisk Magnitskij-lag. EU bygger på värden som demokrati och mänskliga rättigheter, därför har vi en skyldighet att stödja demokratiaktivisternas kamp i Hongkong. Misslyckas vi med att stoppa Kinas allt brutalare övergrepp på demokratin har vi inte bara svikit den generation unga Hongkongbor som slåss för sina rättigheter, men också våra egna värderingar.
Olle Johnsson, utrikespolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet
Victoria Viklund, rättspolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
