Johan Liljeqvist blev 24 år. Han dog i april förra året, efter att ha gripits av polis. Han var på väg hem från en fest, var påverkad av LSD, hade bråkat med flickvännen och var upprörd. Några poliser fick korn på honom när han slog in en bilruta.
Poliserna omhändertog Johan Liljeqvist. Ett antal poliser – fyra till fem – har hållit fast och tryckt ner Johan Liljeqvist mot asfalten. Sedan lades han på golvet i polisbussen. På mage och med handfängsel. Han kräktes och förlorade medvetandet. Kördes till sjukhus. Där han dog några dagar senare. Enligt obduktionsprotokollet var det polisingripandet som föranledde Johan Liljeqvists död.
Sedan inträffar det som nu briserat som ännu en polisskandal. Förundersökningen hade uppenbarligen ingen hög prioritet. Det dröjde många månader innan förhör genomfördes. Vidare förhördes inte alla inblandade. Förundersökningen lades sedan ner. I går avslöjades att polisen hade strukit uppgifter i det obduktionsprotokoll som de anhöriga fick läsa. Det rörde sig om polisens våld och de omfattande skadorna på Johan Liljeqvists kropp. I stället gavs intrycket att det kan ha rört sig om ett hjärtfel.
Skandal är ett för svagt uttryck.
Parallellen till fallet Osmo Vallo är uppenbar. Även han avled efter fysiskt våld från polisen. Osmo Vallos död 1995 granskades i en rad reportage i SVT:s Striptease och även i en stor artikel i Arena. Poliserna dömdes till dagsböter för att ha låtit polishunden attackera Vallo under gripandet. Men obduktionsprotokollet vittnade om omfattande skador på Vallos kropp och 39 sår och blåmärken i ansikten. Ögonvittnen berättade att poliserna riktade sparkar mot Vallo och stampade på honom. Mats Svegfors utredning riktade senare hård kritik mot hanteringen av fallet.
Den stora skandalen är emellertid att utredningar om polisens agerande fortfarande handhas av polisen själv. Kraven på att dessa ärenden ska lyftas över till en särskild myndighet eller genomföras på annat håll har ännu inte hörsammats. Vi medborgare har gett polisen rätt att upprätthålla lag och ordning och inom regelverket att vid behov använda våld. Men missgrepp eller övergrepp av polismakten måste behandlas som alla andra brott. Men självklart inte utredas av polisen själv.
Politiskt sett har en ohelig allians blockerat en sådan förändring. Justitieminister Beatrice Ask (M) avvisar ståndaktigt oberoende utredare av polisövergrepp. Vänstern har traditionellt haft marginell förståelse för behovet av att försvara medborgarna mot övergrepp av staten. Högern har på sin kant talat vackert och allmänt om maktdelning. Men egentligen bara fokuserat på åtgärder som begränsar politikens makt i samhället.
Nu måste fallet Johan Liljeqvist utredas ordentligt och förundersökningen har efter uppmärksamhet i media återupptagits. De anhöriga kräver denna respekt av Johan Liljeqvists minne och öde. Vi andra måste försvara livets och människans okränkbarhet. För polisen väntar ett stort mått av självrannsakan. Och politikerna måste skapa oberoende instanser som utreder brott och övergrepp inom polisen. Ett demokratiskt och anständigt samhälle kräver det.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
