Bild: Vattenfall

Har den borgerliga regeringen och näringsminister Maud Olofsson (C) äntligen förstått vad det innebär att vara statlig ägare till företag? Att bedriva en aktiv ägarpolitik för att nå politiska mål? När TV4 avslöjade att Vattenfall, med vd Lars G Josefsson i spetsen, låg i startgroparna för att sälja det svenska elnätet för att kunna satsa pengar på brittisk kärnkraft (!), sa Näringsdepartementet i alla fall befriande nog nej.

Den slappa ägarpolitik som regeringen hittills har demonstrerat exempelvis i fallen Apoteket, Vin & Sprit och Vasakronan är förhoppningsvis på väg att byta riktning. Men regeringens nej borde ha varit mycket mer kraftfullt. Och – för att komma från Centerpartiets ledare – mer ideologiskt. Nu avfärdades försäljningsplanerna enbart på affärsmässiga grunder.

Maud Olofsson och regeringen tycks som ägare främst vara oroliga för varumärket. Högre prioriterat borde vara att aktivt använda det statligt helägda Vattenfall i klimatpolitiken. Regeringen säger sig vilja att företaget ska ha "en ledande roll i omställningen till förnyelsebar energi så att EU klarar klimatmålen till 2020". I realiteten expanderas kolkraften i Tyskland, där Vattenfall är omstritt och impopulärt på grund av detta och på grund av raden av incidenter i dess kärnkraftverk.

Att bygga kolkraftverk och satsa på kärnkraft är allt annat än att ligga i framkant på miljöarbetet. Därför måste regeringen som ägare kräva mycket mer av sitt bolag, speciellt när statsminister Fredrik Reinfeldt nu försöker skriva historia med Köpenhamnsmötet. Här finns hans chans att göra något reellt. Dessutom måste regeringen hålla sitt löfte om att nya kärnkraftsreaktorer inte ska subventionernas och säga nej till utredningen som föreslår det.

Förtroendet för Vattenfalls nuvarande styrelse borde vara förbrukat från regeringens sida. Den har tillsatt vd Lars G Josefsson och låtit honom hållas. Med tanke på hur företaget har skötts, varumärket misshandlats och ägardirektiven direkt ignorerats vore det inte konstigt. Lars G Josefsson å sin sida bör själv fundera på om inte hans tid är förbi.